Snart kan det vara dags igen. Med den första snön och kylan varje höst brukar också det första tågkaoset infinna sig. Under fjolårets stränga vinter drabbades 100 000-tals resenärer av förseningar. Kostnaderna för SJ uppgick till 272 miljoner kronor. Totalt 83 000 förseningstimmar var en fördubbling mot normalt men kostnaderna för samhället är betydligt svårare att uppskatta.
Det är ju inte bara ett irritationsmoment när tåget inte kommer. Det är också inställda möten, missade affärer och sämre produktivitet. Det absolut värsta är när man inte ens vet vad som händer och när man kan komma iväg. Informationsbristen är ett minst lika stort problem som frusna växlar och isiga tågunderreden.
Den nya myndigheten Trafikverket satsar nu 400 miljoner kronor på ett åtgärdsprogram. I toppen finns en snögeneral som har samordningsansvaret när vädret slår om. Sedan utlovas högre beredskap på alla nivåer, särskilt på nyckelpunkter i nätet (Stockholms C), bättre maskiner för röjning och värme på de utsatta växlarna.
Den klart billigaste åtgärden är sannolikt att man nu också ska berätta för resenärerna vad som händer. ”Man kan undra varför inte detta gjorts förut”, skriver man på Trafikverkets hemsida. Ja, det kan man verkligen. Kommunikationen innefattar dels utrop på stationer och i tåg, dels webbsidor och telefoni som kraschade när behoven var som störst under fjolåret.
Det finns hopp. Den nya myndigheten (en sammanslagning av Vägverket och Banverket 1 april i år) kan innebära en nystart med ny organisation. Den förra vintern var också extremt lång och kall i hela landet och alla parter bör nu vara medvetna om de krav som ställs under sådana förhållanden.
Stockholms läns landshövding Per Unckel lämnade på måndagen sin vinterutredning, en analys av fjolårets problem, till nya infrastrukturministern Catharina Elmsäter Svärd (M). Han fick i våras i uppdraget att kartlägga störningarna och föreslå åtgärder.
Unckel påpekar brister i underhållet som en bakomliggande faktor. Hans åtgärdsprogram skiljer sig inte mycket från det som Trafikverket tagit fram, men innehåller också investeringar i avisningslokaler, ploglok och bättre vädertjänst. Mest anmärkningsvärd är hans slutsats att den dåvarande myndigheten Banverket inte haft någon tydlig övergång mellan vad som betraktas som en störning i trafiken och vad som verkligen är kris.
Nu får man verkligen hoppas att krismedvetenheten är hög redan före vintersäsongen. Nya oförutsedda händelser och väderförhållanden kommer att dyka upp. Minimikravet är som sagt att vi, och därmed också våra familjer och arbetsgivare, då får veta vad som har hänt och vad som kommer att hända härnäst.