Den senaste tidens intensiva debatt om vänsterpartiets demokratisyn och förhållandet till kommunismen har uppenbarligen väckt intresse långt utanför de politiska partiföreträdarnas och de politiska kommentatorernas led. Partiordföranden Lars Ohlys svårigheter att tala klarspråk och hans partikamraters problem med att förklara de varma relationerna till diktaturerna i östblocket i tv-programmet Uppdrag granskning förefaller ha rört om i väljarkåren.
De senaste veckornas opinionsmätningar tyder på att en hel del vänsterväljare har rannsakat sina ståndpunkter och vänt sympatierna åt andra håll. Det parti som fått ta emot flest av de tidigare vänsterväljarna är socialdemokraterna.
I den senaste Sifomätningen har vänsterpartiet minskat med 1,9 procentenheter till 7,1 - den lägsta siffran på ett decennium. Minskningen är säkerställd och innebär också en bekräftelse på den Temomätning som Dagens Nyheter och Sydsvenska Dagbladet publicerade i fredags. I den noterade vänsterpartiet 8,2 procent, en minskning i samma storleksordning som i Sifo.
Vänsterpartiets sympatisörer går alltså över till socialdemokraterna och det gör också regeringens andra stödparti, miljöpartiets väljare. I Sifomätningen närmar sig partiet fyraprocentsspärren och landar på 4,1 procent. Regeringspartiet tycks därmed ha inlett en uppgång till en något högre nivå och noterar 36, 3 procent. I Temomätningen nådde partiet 35 procent.
På den borgerliga kanten firar hundraårsjubilerande moderata samlingspartiet framgångar i opinionen. I Sifo fick man 24,3 procent och i Temo 28,8 procent. Sammantaget har nu det borgerliga blocket en viss övervikt gentemot regeringssidan. Även om inga stora växlar ska dras på detta har dock den borgerliga offensiv, som startade vid mötet i Högfors, gett välförtjänt utdelning hos väljarna.
Men mest visar de senaste opinionsmätningarna att vänsterpartiets kommunistiska kärna går i otakt med de väljare som tidigare attraherades av Gudrun Schymans annorlunda framtoning. Dessa bestod sannolikt av en stor del socialdemokrater som tröttnat på nedskärningar och på krav på budgetbalans. Den som tror att regeringsunderlaget försvagas av detta tar fel. Det försvagas av andra skäl.