Vitbok behövs

Mehdi Ghezali utgör inte längre ett hot mot USA. Det är den amerikanska regeringens förklaring till att Ghezali nu fått återvända hem. Men har han någonsin varit ett hot mot USA?

Uppsala2004-07-10 00:00
Detta är en ledare. UNT:s ledarsida är liberal.
Det får vi inte veta. Ghezali greps i Pakistan efter den 11 september 2001, misstänkt för samröre med al-Qaida. Tillsammans med hundratals andra fångar placerades han i den amerikanska basen Guantánamo på Kuba — dit amerikansk rättvisa inte når.
Några konkreta anklagelser mot Ghezali har aldrig lagts fram. Ingen rättegång har ägt rum. Som övriga internerade på Guantanamo har Ghezali definierats som "illegalt stridande" och därmed inte haft tillgång till de rättigheter som internationella avtal tillerkänner krigsfångar.

Bushadministrationen oberörd
Argumenten för denna amerikanska ståndpunkt var tvivelaktiga från början. De blev också inrikespolitiskt omöjliga när USA:s högsta domstol underkände Bushadministrationens linje och fastslog att samtliga fängslade har rätt till en oberoende prövning av sitt fall. Och redan innan dess hade besvärande uppgifter om behandlingen av de internerade på Guantánamo börjat läcka ut.
Allt talar för att det är kombinationen av opinionsutvecklingen i USA och Högsta domstolens tydliga ställningstagande som varit avgörande för Ghezalis frigivning. Naturligtvis har den svenska regeringen agerat och givetvis har opinionen i Sverige registrerats i USA, men Bushadministrationen har ju tidigare inte ansett sig behöva bry sig om andra opinioner eller åsikter än sina egna.

Tyst diplomati
Den svenska regeringen var också länge anmärkningsvärt passiv. Tyst diplomati var den linje som gällde. Erfarenheten säger dock att det ofta är först när en regering tvingas försöka försvara en ohållbar ståndpunkt offentligt som en omprövning kan ske.
I detta fall har frågan om vad som är rätt och fel varit enkel. Regeringen har kunnat stödja sig på en omfattande internationell opinion, där både folkrättsjurister och människorättsgrupper ingått, för att få Ghezali frisläppt. Ändå tog det lång tid innan man öppet började ställa sådana krav.

Borde finnas ett intresse
I Dagens Nyheter kräver ledarskribenten Nils Funcke en vitbok från UD om Ghezalifallet. Det som hänt är så ovanligt och så principiellt viktigt att dokumenten bör göras tillgängliga för allmänheten.
Om UD har gjort allt det man säger sig ha gjort så borde man ha ett egenintresse av att berätta om saken. Har man gjort mindre så är det viktigt att vi får veta det. Och hur tänker regeringen agera om Ghezali kräver skadestånd från USA, eller rent av från Sverige?
Läs mer om