En tvååring rör pekfingret fram och tillbaka på surfplattans skärm. Det blippar och blinkar om det digitala pusslet som laddats ner via en app.

Tonåringen är ständigt online, chattar, lyssnar på musik och kollar Youtubeklipp på sin smarta mobil.

Det här är så här det ser ut. Utvecklingen går i rasande fart och enligt den senaste undersökningen om svenskarnas internetvanor är varannan tvååring uppkopplad och surfar på Internet. Bland 15-åringar har åtta av tio en smart telefon jämfört med för bara två år sedan då den siffran låg på fem procent.

Artikelbild

| En pojke spelar dataspel.

– Somliga säger att handstilen har blivit sämre för att unga mest skriver på skärmar. Men annars finns det generellt sett inga problem med att den yngre befolkningen blivit allt mer digital, säger Elza Dunkels.

Hon forskar om ungas nätanvändande vid Umeå universitet och menar att vuxna kan förstå sina barn bättre om de ställer frågor och engagerar sig.

Inga problem säger du?

– På individnivå finns det förstås de som fara illa, som när ungdomar missar skolarbete och får för lite sömn för att de ägnar sig åt överdrivet dataspelande.

Artikelbild

| Anna Nygren. Foto: Tomas Lundin

Men varför är många föräldrar oroliga för att det blir för mycket?

– Det är en värdering och inte en absolut sanning. Den bottnar oftast i att man jämför med hur det var förr, när barnen var mer utomhus och lekte.

Föräldrars värderande är destruktivt och blir även destruktivt för barnen, menar Elza Dunkels. Barnen får rimligtvis ut något av att spela dataspel. Men de får inte erkännande från föräldrarna.

– Samtidigt har föräldrarna valt allt det här åt barnen, de har köpt datorer och smarta telefoner.

Elza Dunkels tycker att man ska lära sig mer om barnens fritidsintresse, precis som i idrott, där föräldrarna håller koll på träningstider, snackar taktik och går upp tidigt på helgen för att bre mackor till matcher och skjutsa. Man kan engagera sig genom att fråga om senaste spelet, när uppdateringarna kommer och låta barnen planera sina speltider så att det synkas med middagstider och läggtider.

– Alla gör något framför en skärm, man sitter inte bara och stirrar på den. Det handlar om vilken typ av film och vilken typ av spel. Spela spel kan vara utvecklande. Exempelvis kan engelskkunskaperna öka. Många inslag i dataspel är också något som premieras i skolan. Man lär sig vänta på sin tur och bygga stora och små strukturer.

I Sverige har vi en uppfostringskultur som går ut på att föräldrar förhandlar och diskuterar med sina barn. Elza Dunkels tycker att i stället för att förbjuda och begränsa, ska man prata om hur hela familjen vill ha det.

– Så fort internet kommer på tal blir många vuxna livrädda. De tror att man är en dålig förälder om man låter barnen vara uppkopplade. Fråga och kom överens, kanske kan vi lägga ifrån oss mobilerna till middag?

Anna Nygren är inne på samma linje, att hitta lösningar med barnen. Hon är livsstilspedagog i Uppsala och driver sajten unglivsstil.se Men hon ser också att det uppkopplade samhället påverkar barn och tonåringar negativt i form av sömnbrist, stress eller till och med depression.

– Vi har aldrig varit så stillasittande som i dag och det är ett stort folkhälsoproblem. Både när det gäller vuxna och barn. Som med allt det goda ska det vara i lagom portioner och balanseras av annat, säger Anna Nygren.

Vem känner inte igen sig i det här scenariot: barnet sitter framför datorn i sitt rum, med dörren stängt. Livet pågår utanför. Och så kommer man plötsligt på att oj, vad tiden gått!, nu har hen suttit i flera timmar. Och så drabbas man av dåligt samvete, får ett ryck och sliter upp dörren och skriker "stäng av datorn!"

Anna Nygren får ofta frågan från föräldrar: vad är lagom, vad kan hända om det blir för mycket?

– Föräldrar vill ha exakta svar men det går inte, så jag vänder på det och säger att om man i stället gör ett schema över allt man måste få ihop i en vardag och räknar ihop det, så återstår tid som man kan resonera kring hur man ska använda. Frågan är då om allt ska läggas på skärmtid, säger Anna Nygren och tar ett exempel:

Har man ett barn som behöver sova 11 timmar, återstår 13 timmar på dygnet. Därefter tas timmarna i skolan bort, liksom tiden för att äta mat, sköta sin hygien, samvaro, och kanske någon aktivitet. Om det sen finns tid kvar kan man resonera kring vad man ska göra med den.

– Se till att göra medvetna val så att det inte bara blir. Då blir det lätt för mycket.

Ska det vara lika mycket uppkoppling för alla?

– Det är upp till varje familj. Det viktigaste är att alla får komma till tals.

Anna Nygren tycker att skolorna borde utbilda eleverna i livsstilskunskap och att det blir ett obligatoriskt ämne. Mycket av ökningen av den psykiska ohälsan beror på brister i livsstilen, för mycket stress och för lite sömn, menar hon.

När blir det för mycket skärmtid?

– När det går ut över våra grundläggande behov. När unga sover mindre, skippar träning, äter vid datorn och när läxorna inte blir gjorda. Unga ska få syn på sitt eget bruk. "I dag har jag slösat bort åtta timmar på mobilen. Vill jag ha det så? Man ska veta om att "här går det åtta timmar av mitt liv till spillo".