– Misshandeln kan bestå i att man orsakar psykisk sjukdom hos den utsatte och då kan det också ingå som ett led inom ramen för grov kvinnofridskränkning, men bevisläget är ofta svårt, säger Petter Asp, professor i straffrätt vid Stockholms universitet.

Han menar att det kan vara problematiskt att styrka att någon har begått misshandel på detta sätt.
– Orsakssambanden är ofta mer komplicerade än vid vanlig fysisk misshandel som består i att man orsakar smärta eller kroppsskada, säger Petter Asp.
Det finns inte något enskilt brott som heter psykisk misshandel. Men att orsaka psykisk sjukdom kan alltså utgöra misshandel och det man i vardagligt tal kallar psykisk misshandel kan också innefatta andra brott som olaga hot, förolämpning och ofredande.

Är det fråga om upprepade brottsliga kränkningar som i slutänden leder till att allvarligt kränka offrets självkänsla kan det falla under lagen om grov kvinnofridskränkning.
Just nu pågår en offentlig utredning som ska utvärdera hur domstolarna tillämpar fridskränkningsbrotten. Utredningen presenteras i vår.
Behöver lagen ändras så att det blir lättare att dömas för psykisk misshandel?
– Jag tror att de här problemen är svåra att lösa helt och hållet genom lagstiftning. I grunden handlar det om bevisfrågor och det är också så att straffrätten ofta fungerar mindre väl när det handlar om utsträckta processer snarare än avgränsade gärningar. Bestämmelserna om grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning är ändå ett försök att ta hänsyn till helheten i den utsattes situation, säger Petter Asp.