Byter tampongen mot menskoppen

Bakom stängda toadörrar pågår skiftet till ett mer hållbart och kroppsvänligt mensskydd. Att börja använda menskoppen handlar också om att bättre lära känna sin egen kropp.

Både Eva Garmendia och Clara Atterby tycker att menskoppen är en smart idé.

Både Eva Garmendia och Clara Atterby tycker att menskoppen är en smart idé.

Foto: Madeleine Andersson

Hälsa och sjukvård2019-09-20 09:58

– Vi är vana att se på mensen som något man vill ha så lite kontakt med som möjligt. När man börjar använda menskopp kommer man närmare blodet. Själv var jag faktiskt nyfiken på hur det egentligen ser ut, berättar Eva Garmendia, som använt menskopp de senaste fem åren.

Att få någon att berätta för tidningens läsare om sitt menskoppanvändande lyckades inte på första försöket, men Eva Garmendia och Clara Atterby gör det gärna. De är båda i 30-årsåldern och tar en paus från jobbet på BMC i Uppsala där vi ses. Clara har funderingar kring varför många är mindre frispråkiga när det gäller mens.

– Förutom att det är en privatsak har ämnet snarare en negativ laddning än neutral. Framför allt tror jag att män är obekväma att prata om det och då blir det förhållningssättet en norm, säger Clara. 

I det snabba och rika informationsflödet på nätet sprider sig dock medvetenheten om menskoppen snabbt. Både Eva och Clara menar att alla deras vänner numera känner till den och att många blivit användare. 

– Men jag tror att ännu fler skulle börja om vi pratade mer om den. Mensskydd handlar mycket om tradition och vanor, som det finns ett motstånd mot att bryta, säger Clara.

Jag ringer upp Cecilia Lindberg på svenska menskopptillverkaren MonthlyCup. Hon resonerar på liknande sätt.

– Man har ofta använt tampong eller bindor länge utan att vara särskilt missnöjd med det. Då ser man inget stort skäl att gå igenom ytterligare en inlärningsprocess, säger hon. 

För menskoppanvändaren Clara Atterby gick det en tid innan hon tog steget – trots att alla hennes fyra systrar använt menskoppen i flera år. Och som för många kvinnor krävdes det lite träning innan hon blev vän med den.

– I början var den obekväm för att jag inte fick till placeringen, men mina systrar tipsade om att vika den på ett annat sätt och se till att den hamnar tillräckligt långt upp. Sedan fick jag snabbt in tekniken och då känns den inte alls. Menskopp är inte krångligare än tampong, som jag tyckte var jättesvårt att använda i början, berättar hon.

Även Cecilia Lindberg på MonthlyCup menar att man kan behöva påminna nya användare om att inte heller tampong eller binda alltid fungerade felfritt första gången.

– När det inte funkar på första försöket är det lätt att ge upp. Men oftast behöver man ge det en chans till och träna lite, säger hon. 

Eva Garmendia plockar upp sin ljusblå menskopp och visar hur hon brukar vika den för att få in den på rätt sätt. När hon släpper lite på greppet vecklar den ut sig själv med ett ploppande ljud.

– För mig var det i början utmanande att lära mig tekniken. Den läckte och jag trodde inte min kropp passade menskoppen. Men en vän tipsade om att, väl på plats, vrida den ett kvarts varv så att den vecklar ut sig helt, säger hon. 

Cecilia Lindberg på MontlyCup upplever att miljöfördelarna med att slippa engångsprodukter är det som driver intresset för menskoppen. Så var det också för Clara Atterby.

– Jag började använda den enbart av miljöskäl och har sedan lärt mig att tycka om den. Det är himla skönt att inte behöva köpa bindor och tamponger. Menskoppen kan man ju ha i flera år, säger hon.

– Ja, en menskopp kostar omkring 200 kronor, så man sparar mycket pengar på att använda den, säger Eva.

Men för Eva var viljan att förenkla livet det viktigaste skälet till att byta mensskydd.

– En menskopp rymmer lika mycket blod som tre tamponger. Jag blöder inte så mycket, men var ändå tvungen att byta tampong fyra gånger per dag av hygieniska skäl. Menskoppen tömmer jag bara morgon och kväll, säger hon.

Både Clara och Eva rekommenderar alla menstruerande kvinnor att prova menskoppen.

– Jag tror att de flesta som tog steget att testa skulle trivas med den och vet ingen som provat och sedan gett upp, säger Clara.

– Men om det är svårt i början eller om koppen är obekväm är det bra att be om tips från någon erfaren användare eller leta på nätet. Där finns mycket information och videor om hur man gör, säger Eva.

Att döma av försäljningsstatistiken från MonthlyCup, marknadsledaren på menskoppar i Sverige, ökar användandet i raketfart.

– Det senaste året har vi sålt 100 000 koppar, att jämföra med 1000 när vi startade för fem år sedan. Min grova uppskattning är att ungefär 10 procent av alla menstruerande kvinnor i Sverige använder menskopp nu, säger företagets Vd Lisa Perby. 

 ”När jag köpt min första menskopp tyckte jag den såg stor ut och trodde att den skulle bli svår att få in”, säger Eva Garmendia.
”När jag köpt min första menskopp tyckte jag den såg stor ut och trodde att den skulle bli svår att få in”, säger Eva Garmendia.
Så fungerar menskoppen

Ett mensskydd av mjuk silikon som förs in i slidan och samlar upp blodet. 

Återanvänds genom att tömmas, tvättas i tvål och vatten och sedan sättas in igen. En gång mellan varje menstruation ska den kokas.

Rymmer mer blod än en binda eller tampong, kan användas i upp till 12 timmar mellan tömningarna och går bra att sova med.

Återanvändningsbar i flera år.

Började fabrikstillverkas i USA på 1930-talet. I Sverige har försäljningen tagit fart först de senaste åren.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!