Per Johnsson är på kontoret för att avsluta några småsaker, fast egentligen har han semester. Han är legitimerad psykolog och docent i klinisk psykologi vid Lunds Universitet med självomhändertagande som forskningsinriktning.

– När jag var chef hade du inte fått tag i mig nu. Att koppla bort helt var tvunget för att jag skulle orka. Men nu när arbetssituationen ser annorlunda ut är det inga problem, säger han.

Att vissa av oss har så svårt att koppla bort arbetet helt under ledigheten beror på många saker.

Artikelbild

| Enligt Malin Sjöberg Högrell (L) regionråd och sjukhusstyrelsens ordförande, ingår det i det folkvalda uppdraget att vara tillgänglig året runt.

– Jag tittar mycket på affekter som är upplevelsen av känslor och en sådan är nyfikenhet och intresse. Att vilja veta vad som händer, det är en stark drivkraft, förklarar Per Johnsson.

Det här med att stå utanför är dessutom något vi måste brottas med mer än tidigare. I och med sociala medier, jobbmejl i mobilen och så vidare.

Tidningen gjorde ett test och skickade ett mejl till tio slumpvis utvalda högt uppsatta chefer och politiker inom regionen och Uppsala kommun. Mejlet skickades i slutet av en arbetsdag och de fyra politikerna som tillfrågats svarade alla inom en timme. Joachim Danielsson, stadsdirektör Uppsala kommun, var den enda semestrande chef som svarade.

– Jag läser mejlen varje dag, även på semestern för att jag vill det. Behöver något tas hand om har jag ersättare på plats. Om jag läser min e-post själv slipper jag administrera att någon annan gör det åt mig. Dessutom har jag koll på flödet, vilket för mig snarare är avstressande än stressande, svarar Joachim Danielsson.

Artikelbild

| Per Johnsson, psykolog och forskare vid Lunds univetsitet.

De politiker som svarade uttryckte i sin tur att det som folkvald inte går att koppla bort sig helt från jobbet under semestern.

– Jag är vald av väljarna och har fått deras förtroende att vara regionråd och jag ser det som min uppgift att finnas tillgänglig, även om det är sommar, svarar Malin Sjöberg Högrell (L), regionråd och sjukhusstyrelsens ordförande. Hon förklarar också att just kontakter från media kan vara extra svåra att ignorera under en ledighet.

– Media brukar inte kunna vänta på svar och det är också svårt att delegera till någon annan att kommentera frågor från media.

Niclas Malmberg, distriktsordförande för Miljöpartiet, är inne på samma linje.

– Det finns ingen garanterad semestertid som förtroendevald, det kan när som helst dyka upp frågor som måste hanteras, svarar han.

Frida Eek är docent i epidemiologi och sjukgymnast vid Lunds Universitet och har forskat på stressens betydelse för människors hälsa och välbefinnande. När tidningen når henne sitter hon i solen i lugn och ro och "jobbar undan" som hon uttrycker det. På semestern.

– Ibland kan det vara lättare att ta en längre semester om du är delvis anträffbar och kan hoppa in akut. Problemet är om du känner att du är oumbärlig. Eller om du springer på alla bollar hela tiden om du kollar mejlen, säger hon.

Hanteringen av tillgänglighet under semestern beror alltså enligt henne på vilken typ av jobb du har, vilken relation till jobbet du har och på hur semesterupplägget ser ut. Frida Eek själv föredrar smygjobbandet.

– Jag har ju den sortens jobb där allt jag inte gör nu måste jag göra sen. Att jobba undan då och då gör mig mer avslappnad, förklarar hon.

Även om det finns situationer där vi måste bryta helt med jobbet under semestern.

– Hur känner du kring mejlen till exempel, press eller lite nyfikenhet? Mår du dåligt vid tanken på att behöva kolla mejlkorgen ska du koppla bort den med autosvar att du har semester och inte är anträffbar, säger Frida Eek och fortsätter:

– Samtidigt, går du och tänker på jobbet hela tiden blir det ändå ingen återhämtning.

Och återigen kommer vi in på hur individuell hanteringen av relationen mellan jobb och ledighet måste vara. För är du så slut att tanken på jobb får dig stressad, ja då kanske inte semestern kommer att räcka som återhämtning.

– Du ska inte köra in i kaklet så att hela semestern går åt till att återhämta dig till normalläge. Då behöver du se över din totala arbetssituation, säger Frida Eek.

Det finns försök att mäta kroppens stresshormon kortisol för att ta reda på mer om hur vi stressar upp och ner. Men det har visat sig vara väldigt svårt att mäta stress objektivt. Kortisolet ökar till exempel naturligt i kroppen på morgonen som ett steg i klivaupp-processen. Därför är det lättare att mäta stress genom kortisolet i akuta situationer, men svårare på en mer generell nivå. Det har dessutom inte gjorts jättemånga studier på stress och semester. Den forskning som ändå finns i ämnet visar på att den positiva effekten av semestern är relativt kortvarig, snabbt är vi tillbaka i vardagen. Trots det är det ändå viktigt med semester för att orka jobba hela året.

– Ju mer jagad du varit innan semestern, desto viktigare är det att koppla bort helt, säger forskaren och psykologen Per Johnsson.

Han tror inte heller att det går att smygjobba i längden.

– Det är en knepig frihet idag. När började semestern? När slutade den? Har du haft någon längre period av vila, säger han och menar att många helt enkelt inte klarar av att sätta gränser trots att de tror att de gör det.

– Men med gränser kommer problemet att man måste stå ut med sig själv i de luckor som uppstår, säger han och tar tv-tittande på kvällen som exempel.

– När vi ser en serie tills det drar i ögonen istället för att bara invänta sömnen. Mycket handlar om att stå ut med sig själv och det behöver vi öva på. Vi behöver öva på att säga nej.

Men de som kollar mejlen för att de upplever mindre stress då än om de är helt bortkopplade?

– Även de skulle behöva träna på att avstå, svarar Per Johnsson snabbt.

Helt enkelt för att hjärnan mår bäst av att inte ständigt matas med information.

– Motfrågan jag alltid ställer är: Och i långa loppet, hur länge håller du?

För varje gång vi öppnar mejlkorgen så slår hjärnan på. Den värderar och börjar automatiskt ta beslut. Att bara läsa men inte svara är också ett beslut.

– Informationsflödet vi lever i idag och mängden beslut klarar inte hjärnan. Du har ju många fler olika kanaler än jobbmejlen, säger Per Johnsson och syftar på sociala medier, privata mail och tv-tittande som kanske inte stängs ner sommartid. Avslutningsvis konstaterar han att vi borde lära oss mer av barnen.

– När vi är barn kommer vi in i en fas när vi säger nej till precis allt. Sen glömmer vi bort det. Vi borde få våra barn att behålla det och själva bli förebilder i att kunna säga nej.