Vid den här tiden på året pågår en enda stor shoppingfest. Den når sin kulmen när desperata julklappsjägare rycker åt sig smulorna som finns kvar på bensinmacken på julaftons förmiddag. En chokladask, julgrupp eller duschgelé i presentförpackning. Vad som helst duger till tomtebesöket för den som är ute sent.

Vi shoppar som aldrig förr i december och inte bara julklappar. Mat, julpynt och kanske en klapp till sig själv när man ändå håller på. Runt 65 miljarder kronor beräknas julhandeln omsätta i år.
Men hur lycklig blir man av att handla, egentligen?
Sociologen Filip Fors vid Umeå universitet får ofta den här frågan. Han skriver på lyckobloggen.se och håller möten varje vecka där deltagarna lär sig lyckobefrämjande strategier.
– Det finns ingen som har hittat ett samband mellan fler prylar och ökad lycka förutsatt att vi redan har våra mest basala behov uppfyllda. Omvänt finns det inget som säger att vi blir olyckliga av att handla, säger han.

Filip Fors tror att det är en myt att vi i västvärlden är mest materialistiska. I länder som Kina som utvecklats starkt ekonomiskt tänker också folk mer på att konsumera för att kunna öka sitt välstånd.
– Hos oss ses shopping mer som en förströelse och de flesta inser nog att fler prylar inte skänker sann lycka, säger Filip Fors.
Med det inte sagt att man inte kan känna kortvarig lycka när man köpt den där datorn eller nya platt-teven. Materiella ting belönar oss för stunden. Det börjar redan när vi längtar efter den nya prylen, i köpögonblicket höjs lyckokänslan, vi får en kick och sen när vi tänker tillbaka på köpet, kan vi förnimma lyckoruset igen.

Artikelbild

| A cheetah cub (acinonyx jubatus) seen, at Basel Zoo in Basel, Wednesday, Sept. 9, 2009. The cub is one of three born on June 17, 2009. (AP Photo/Keystone, Georgios Kefalas)

Men kicken går över. Man vänjer sig ganska snabbt med det man skaffat. Då skapas ett beroende av kicken det innebär att få känna den där tillfredsställelsen igen.
Ja, vem har inte känt just den där tomhetskänslan när julklapparna är öppnade. Var det inte mer?
Inom vetenskapen finns det ett begrepp för detta: hedonistisk adaption. Personer som köper fler och dyrare saker för att uppnå samma lyckonivå vänjer sig vid det. Sen krävs fler och dyrare saker för att åter igen känna samma tillfredsställelse.

Men det går att förlänga den där lyckokänslan. I en amerikansk studie frågade forskarna Leaf Van Boven och Thomas Gilovich universitetsstuderande hur lyckliga deras senaste inköp gjort dem. Det visade sig att konsumtionen av upplevelser genererade mest lycka, vilket även gjorde dem lyckligare på andra områden. De tillfrågade tyckte också att upplevelser var en bättre investering än inköp av prylar och färre ångrade sig i efterhand. När folk i allmänhet tillfrågades svarade personerna likadant. Kvinnor och yngre tyckte dock att upplevelser skänkte dem större lycka än vad äldre, män och personer på landsbygden ansåg.

Som de flesta vet, känner vi större tillfredsställelse av att ge till andra än oss själva. Filosofen Bengt Brülde, som ägnar sig åt att ta reda på vad lycka är och vad som gör människor lyckliga, menar att vi människor inte blir lyckligare om vi bara tänker på att själv få det bra. Att få och ge en upplevelse i stället för prylar gör oss också gladare.
Inom lyckoforskningen har man sett att det finns fyra olika typer av nyttoeffekter, ett slags personlig vinst, knutet till konsumtion.

Den första nyttan är i nyhetsögonblicket när vi känner glädje av att till exempel bli bjuden på en resa. Det andra är ögonblicket av förväntan, den period då vi ser fram emot att åka på resan. Det tredje är i själva konsumtionsögonblicket, när vi åker på resan. Det fjärde är minnesnyttan, när man tänker tillbaka på resan.
– Den första, andra och fjärde nyttoeffekten är med om man skänker något till någon annan. De är tillsammans större än den tredje nyttoeffekten. Därför kan man säga att det är klokt att ge bort en upplevelse till någon annan. Då får man ut mer glädje av det hela, säger Bengt Brülde.

Artikelbild

En som är inne på samma spår är Ludvig Lindström, grundare av lyckoorganisationen Charity International. Han räknar upp några upplevelser att ge bort och menar att det är bra konsumtion: träningskort, massage och tid med en personlig coach, till exempel.
Men det finns även saker som fyller samma funktion.
– Lyckoforskningen visar att goda relationer är bra för vårt välbefinnande. Tekniska prylar som förbättrar kommunikationen människor emellan kan därför vara positivt ur ett lyckoperspektiv. Det intressanta är alltså vad det materiella man köper ska användas till, säger Ludvig Lindström.

Att upplevelser är att föredra, menar också forskarna Ed Diener och Martin Seligman, från den positiva psykologin. En upplevelse innebär att man gör någon aktivitet. Det i sin tur skapar fler möten med andra där man kan dela med sig av det man själv upplevt. Forskarna har också sett att en pratstund mellan två personer kring en upplevelse gör att man uppfattar varandra på ett mer positivt sätt än om man bara pratar om sin senaste shoppingrunda. Forskarna har också upptäckt att pratstunden kan leda till att de två personerna blir vänner med varandra.

Artikelbild

Om vi inte blir lyckligare av ökad konsumtion, är då vi i västvärlden grundlurade?
– Reklamen är en stor bov i dramat. Företagen vill få oss att tro att vi blir lyckligare av att köpa deras produkt och uppenbarligen har de lyckats, menar Ludvig Lindström.
Men frågar man människor vad som egentligen ger dem ett livsinnehåll, svarar de flesta exakt samma som lyckoforskningen kommit fram till: att vi känner störst glädje och tillfredsställelse av att ha familj, nära vänner, kärleksrelationer, ett arbete, en meningsfull fritid och att göra goda gärningar.

Här finns alltså en obalans mellan vad vi säger och hur vi faktiskt beter oss. Trots att många tycker att lycka inte kan köpas för pengar, fortsätter vi i samma gamla hjulspår.
– Ur ett lyckoperspektiv beter vi oss många gånger tvärtom i praktiken. Få skulle exempelvis gå ner i arbetstid och tjäna mindre för att frigöra tid för upplevelser. I stället pratar vi om rätten till heltid som något viktigare ur ett samhällsperspektiv. Ett annat exempel är de människor som väljer ett jobb på annan ort för att få högre lön. Trots att de tvingas pendla och förlorar värdefull tid, gör folk det för att tjäna mer pengar, säger Bengt Brülde.

Artikelbild

KONICA MINOLTA DIGITAL CAMERA

Bengt Brülde tycker att en välgörenhetsklapp är det optimala att ge bort. Då skänker man lycka till någon fattig eller utsatt person och känner själv lycka av att göra en god gärning, samtidigt som den som får klappen blir glad av att kunna bidra till något gott.
– Men det är viktigt att man ger med hjärnan, inte bara med hjärtat. Har du en hundralapp bör du fundera vart dessa pengar kommer till mest nytta.

De senaste 50 åren har levnadsstandarden ökat enormt i Sverige och den övriga västvärlden. Det enda som inte tycks öka är vår lycka. Fram till 1970-talet ökade vår lyckonivå i samma takt som BNP, den samlade tillväxten steg. Men sen hände något. BNP fortsatte att stiga medan lyckokurvan planade ut.
– Jag tycker att politiken har släpat efter. Det kan ju inte vara så att vi till varje pris måste maximera vår tillväxt. Politikerna borde se till att öka vår lycka genom beslut som gynnar oss, för många har redan börjar välja bort konsumtion och ifrågasätta om det är värt att lägga så mycket tid och pengar på fler prylar, säger Ludvig Lindström.
I kungariket Bhutan har man redan gjort det. Där finns sedan länge kvoten bruttonationallycka som är ett buddistiskt mått på välfärd. I stället för att bara mäta ett lands framgång i pengar väljer man andra faktorer som till exempel vad medborgarna spenderar sin tid på, människors hälsa och hur väl kulturen utvecklas.