LÄS MER: Hjärtbytet har gett honom många extra år

Första gången jag träffade Nils Olov Andersson var i samband med att personal från Akademiska sjukhuset åkte ut till gården i Syltbo med tårta för att fira att han levt med sin hjärtpump i ett helt år. Det var i maj 2002.

Så här drygt 16 år senare finns ännu större skäl att fira, för honom, hans anhöriga och vänner och för alla andra som tack vare konstgjorda hjärtpumpar vunnit tid i väntan på en hjärttransplantation.

Innan det fanns konstgjorda hjärtpumpar dog ungefär var sjunde svårt hjärtsjuk patient i väntan på ett lämpligt donatorhjärta. I dag har dödligheten i hjärttransplantationskön sjunkit till några få procent, mycket tack vare möjligheten att under lång tid låta det sviktande hjärtat ta hjälp av en inoperarad liten pump för att förse kroppen med tillräckligt med blod.

Sedan Nils Olov Andersson fick sitt hjälphjärta inopererat för 17 år sedan har tekniken förbättrats. De hjärtpumpar som finns i dag är mer energisnåla och lättare att hantera för patienterna..

Nils Olov Anderssons gamla världsrekord för hur länge en människa levt med en konstgjord hjärtpump är slaget med bred marginal. En del patienter, som inte kan transplanteras, har numera hjälphjärtan som en permanent livsförlängande behandling.

Ännu finns inga mekaniska hjälpmedel som långsiktigt fungerar lika bra som äkta vara, vare sig det gäller hjärtan, njurar, levrar, bukspottkörtlar, lungor eller något annat organ. Om ni som är friska inte redan har anmält er till donationsregistret finns goda skäl att göra det nu. Du kan göra det här.