76-åriga Carl Eric Larsson tar emot i sin lägenhet i Årsta. På väggarna i hallen hänger bilder på boxerhundar från tiden då han hade uppfödning. Numera är han pensionär, men jobbar som god man och ägnar mycket tid åt sina fem barnbarn och åt sin hund. Boxern Harry är fylld av energi och hälsar glatt.
Carl Eric Larsson hade haft höga PSA-värden under många år. Men när värdet hastigt steg beslutade läkarna att göra en prostatabiopsi där man plockar ut vävnadsprover och analyserar dem.
– Vid första biopsin 2007 fick jag blodförgiftning, vilket jag i efterhand förstått är ganska vanligt. Men, ingen tumör hittades.
Eftersom Carl Erics PSA-värde fortsatte att stiga, gjordes ytterligare fyra prostatabiopsier under de kommande åtta åren, utan att någon tumör hittades. 2015 valde läkarna att gå vidare med en magnetresonansundersökning (MR) och fann slutligen en cancersvulst i prostatan.
– Då ställdes jag inför ett svårt val. Jag fick träffa två läkare, en från onkologen där de behandlar cancern med strålning och en från urologen där de behandlar med operation. Båda berättade om för- och nackdelar med respektive behandling och sedan skulle jag själv fatta beslut om vilken behandling som var bäst.
Eftersom cancern inte hade spridit sig till andra delar av kroppen, valde Carl Eric operation och opererades 2016. Operationen gick bra, men vid uppföljande PSA-prover under 2017, upptäcktes återigen förhöjda värden.
– Det var inte mycket annat att göra än att påbörja strålbehandling också. Så under 2018 gick jag på daglig strålning vid 34 tillfällen från maj till juli.
Carl Eric mådde inte dåligt av själva strålningen, men när han skrivits ut från onkologen och gick på efterbehandling på urologen, märkte han av tilltagande problem med både blåsan och tarmen, vilket är biverkningar som kvarstått.
I dag går Carl Eric Larssons mående i skov.
– Jag kan må bra i flera veckor och sedan kommer plötsligt ett skov när det blir värre. Men i övrigt är jag så frisk man kan vara i min ålder och lever ett ganska bra liv. Alla är vi ett hjärtslag från att dö, så jag är tacksam över att jag mår så pass bra som jag gör.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen, men ändå hör man få män berätta om att de har drabbats. Varför då?
– Jag tror att många män skäms. ”Stora tuffa karlar” ska inte ha problem med att kissa eller med potensen. Jag vet att en del inte ens vill få hem tidningen ”Prostatanytt” i brevlådan för att de skäms. Men har man drabbats, så har man ju.
Själv tycker han att det är viktigt att prata om prostatacancer.
– Jag säger till mina söner och till män jag känner att de ska ta PSA-prov. Då har man möjlighet att upptäcka eventuell cancer tidigt och kanske inte ens behöver operation.
Känner du oro över att bli sjuk igen?
– Jag har den läggningen att jag tar mig igenom saker och gör det bästa av livet. Jag tycker inte att det är någon idé att oroa sig i förväg. Men jag har en beredskap och går på regelbundna kontroller.
I Prostatacancerföreningen i Uppland byter medlemmarna erfarenheter med varandra. Carl Eric Larsson är medlem och läser också Prostatacancerförbundets tidning ”Prostatanytt”.
– Vi hade möte förra veckan i föreningen. Då var vi flera som tog upp att det var tufft att själv behöva välja om man ska ta PSA-prov. Många har också, liksom jag, upplevt att det är svårt att välja vilken behandling som är bäst, när man väl fått en cancerdiagnos.
Sjukvården har hittills valt att inte göra rutinmässiga PSA-prov som en allmän hälsokontroll. Detta för att det inte alltid är en fördel att upptäcka och behandla tidiga former av prostatacancer. Enligt Vårdguiden kan en cancertumör i prostatan växa långsamt utan att ge några besvär eller sprida sig. Därför finns en risk att man behandlas för en tumör som aldrig skulle ha gett några problem, vilket i sin tur kan ge biverkningar som impotens och inkontinens.
Carl Eric Larsson, tycker att utvecklingen av prostatacancervården går framåt och ser att det kommit nya mediciner och behandlingar som inte fanns för några år sedan. Han hoppas och tror också på ett mer förebyggande arbete.
– Kvinnor kallas till både mammografi och cellprovtagning. Det borde vara samma sak för män att vi kallas till screening. Då upptäcker vi cancer tidigare. I Skåne vet jag att de har infört screening för alla män och jag hoppas att det är på gång i hela landet.
