Nationella prostatacancerregistret, NPCR, är Sveriges största kvalitetsregister för cancersjukdomar. Här registreras utredning, typ av prostatacancer och behandling för alla män med prostatacancer i Sverige sedan 1998.
– Registret visar hur prostatacancervården fungerar i Sverige och behövs för att kvalitetssäkra den. Genom statistik visar vi var bristerna finns, vilket ger ett starkt incitament till förbättring, säger Pär Stattin, professor och överläkare i urologi på Akademiska sjukhuset och registerhållare för NPCR.
98 procent av alla män som fått diagnosen prostatacancer finns med i NPCR. Här registreras nu också så kallat patientrapporterade utfallsmått, PROM, där patienterna med hjälp av online-enkät svarar på frågor om sin hälsa och besvär före och efter behandling.
– Patientens upplevelse av vården är mycket viktig, men har hittills inte systematiskt samlats in. Det är absolut nödvändigt att samla in information utifrån patienternas perspektiv för att kvalitetssäkra vården och ge återkoppling på behandlingarna och deras utfall, säger Pär Stattin.
På NPCR:s hemsida finns den interaktiva rapporten RATTEN. Rapporten som ligger öppen online innehåller data om prostatacancervården från Sveriges alla vårdgivare och sjukhus i landet. Här kan läsaren själv ta del av nationell, regional och sjukhusspecifik statistik angående exempelvis väntetider, diagnostik och behandling.
– En viktig uppgift för NPCR är att se till att de rekommendationer som ges i ”Vårdprogram för prostatacancer” följs. På RATTEN kan man se att urologer och onkologer för det mesta är bra på att följa rekommendationer om hur man ska utreda och behandla prostatacancer, berättar Pär Stattin. Statistik därifrån visar exempelvis att andelen män med lokalt avancerad prostatacancer som behandlas botande med operation eller strålning, fördubblats från knappt 40% till drygt 80% mellan 1998 och 2018.
– Däremot har det gått väldigt dåligt med att korta tiden från remiss till behandling trots den stora nationella satsningen med standardiserade vårdförlopp, SVF.
Genomsnittsväntetiderna i Sverige för att få träffa en doktor på en urologmottagning har gått ned från 50 dagar 2009, till 20 dagar 2018. Men enligt det standardiserade vårdförloppet ska patienter få komma inom 14 dagar.
För att följa män som behandlas med bromsmediciner har NPCR också skapat en patientöversikt där man kontinuerligt följer prostatacancerpatientens hela sjukdomsförlopp. Idag har mer än 7000 patienter registrerats i översikten.
– Detta kommer på bred front för andra cancerformer också, och är i mångas ögon en nödvändighet för att kunna följa ett långt och ibland krångligt sjukdomsförlopp, säger Pär Stattin.
Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland män i Sverige. Sjukdomen drabbar framför allt äldre män, där runt hälften är över 70 år. Under 2018 registrerades 10 825 fall. Men utvecklingen går framåt och dödligheten i prostatacancer har gått ner med 24 procent under 2006-2017.
Just nu händer det mycket inom prostatacancervården. Med hjälp av magnetresonansundersökning (MR) av prostata kan man numera se om det finns en tumör i prostata.
– Redan 2020 kommer MR att införas på bred front som första steg i utredning av män med förhöjda nivåer av PSA, prostata-specifikt antigen, ett protein som tillverkas i prostata-körteln, berättar Pär Stattin.
Uppsala har legat i framkant i utvecklingen av MR och Akademiska sjukhuset var bland de första i landet att styra provtagning av prostata med hjälp av just magnetresonansundersökning.
Just nu pågår också arbete med att som första klinik i landet undersöka en ny typ av riktad behandling av prostatacancer, så kallat högintensivt fokuserat ultraljud, HIFU, där en tumör som identifierats på MR behandlas lokalt.
– Det har skett en dramatisk förbättring av möjligheterna till att bromsa en spridd prostatacancer. Till för 6-7 år sedan fanns ingen behandling för patienter vars prostatacancer inte svarade på hormonbehandling.
I dag däremot finns flera läkemedel som bromsar sjukdomsförloppet.
– För de flesta drabbade män är prostatacancer i dag en kronisk sjukdom som man lever med i många år. Och patienterna kan få många års god livskvalitet, trots sjukdomen, säger Pär Stattin.
