En studie om panikångest visar att 88 procent av dem som fick internetbehandling och 92 procent av dem som fick vanlig behandling blev kvitt sina problem.
Men det tar inte stopp där. Erektionsproblem, spelberoende, tinnitus, ätstörning och klimakteriebesvär kan också passa att bota med IT-behandling. Tyngre psykiatriska diagnoser som schizofreni är däremot inte lämpligt.

I dag är Sverige världsledande inom området och det var vid Uppsala universitet och psykologiska institutionen som det hela började. Pionjärer var Gerhard Andersson och Per Carlbring som redan 1999 startade forskning om behandling av paniksyndrom via dator.
– Andra länder har kopierat våra behandlingsmetoder. Egentligen är internetbaserad psykologbehandling i mångt och mycket samma sak som KBT, fast det administreras lite annorlunda, säger Per Carlbring, numera professor i psykologi vid Umeå universitet.

KBT, kognitiv beteendeterapi, är en behandlingsform som går ut på att utbilda patienterna om den egna problematiken och genom hemläxor från patienten i uppgift att träna sig på de situationer som är svåra att hantera. Men är det inte skumt att datorn ska ersätta det personliga mötet mellan två människor?
– Nej, det är en metod för personer som har lust att prova nya behandlingssätt. Och tanken är inte att den ska ersätta vanlig KBT utan finnas som ett komplement, säger Per Carlbring.

Artikelbild

Fast somliga diagnoser passar inte. Både spindel- och ormfobi är mindre effektivt att bota via internet. För bästa resultat krävs att patienterna utsätter sig äkta möten mellan djur och människa.
Med internetbehandling kommer live-kontakten mellan terapeut och patient att minska men det betyder inte att en massa psykologer kommer att bli överflödiga.
– En avgörande sak för ett gott resultat är behandlarstödet. Det vill säga att en psykolog ger feedback och håller kontakt varje vecka. Viktigt är också att en professionell utredning görs innan behandlingen startar, säger Per Carlbring.

Hur går det då till? Jo, den som ska behandlas via datorn får ett skräddarsytt program. Upplägget är som en bok med olika kapitel. Varje kapitel innehåller ett nytt steg. I kapitlen ingår en text med information och hemläxor. Läxorna skickas in till en psykolog som ger feedback på resultatet. Patienten kan bli uppmanad att registrera olika tillstånd, som antal panikattacker, hur många timmar man har sovit eller hur nedstämd man har känt sig. Internetbehandlingen brukar pågå mellan åtta och tio veckor.

Metoden är alltså ett slags självhjälpsbehandling under rätt fria former. Patienten kan själv välja tidpunkt på dygnet för sin terapi och slipper gå ifrån skola eller jobb. Och det blir inga tidskrävande resor till psykologen. För dem som till exempel har social fobi, och inte vågar sig ut bland människor, kan tröskeln att söka hjälp bli lägre än att bege sig till en psykolog.
Med friheten ökar kraven på självdisciplin. Det är lättare att skjuta upp, hoppa över och fuska sig igenom uppgifterna när man inte har en uppbokad tid hos en psykolog. Dessutom kan den som har dyslexi, inte kan språket tillräckligt eller svårigheter att koncentrera sig på en text få problem med metoden.
– Nej, internetbehandling passar inte alla. Och den som tror på metoden och är motiverad fungerar det bäst för, säger Per Carlbring.

Och kanske är det inte konstigt att IT-behandling faller i god jord just nu. Under många år har vi ständigt fått veta att den psykiska ohälsan ökar och ökar. Något som innebär långa köer och väntetider för dem som behöver hjälp. Samtidigt som Socialstyrelsen rekommenderar KBT konstaterar man att det råder stor brist på kompetent personal.
Dessutom finns det exempel på att det fria vårdvalet har inneburit att de psykologiska insatserna har minskat ute på vårdcentralerna. Det skriver psykolog Tore Gustafsson i Rapport om psykologisk nätbehandling 2010. Ekvationen går inte ihop och långt ifrån alla får den hjälp de skulle vilja ha.

Numera stödjer Socialstyrelsen psykologbehandling via internet. I Nationella riktlinjer för vård som kom 2010 rekommenderas den för vuxna med diagnoser som mild eller måttlig depression, social fobi och paniksyndrom.
Fast fortfarande skattas live-behandling högre. En tanke bakom IT-behandlingen är att fler patienter än idag ska få tillgång till vård. Varje psykolog ska hinna hjälpa fler och på så vis blir behandlingen billigare.
– Men det här är inget som man bara glider igenom, poängterar Per Carlbring. Det kräver lika mycket egen insats som vanlig KBT-behandling.

Men hur ska den som har psykiska problem, och kanske är skör, hitta rätt i djungeln av internetterapier?
– Ja, det är liknande dilemma som med alla självhjälpsböcker. De flesta böcker har inte vetenskapligt stöd, säger Per Carlbring.
Hans tips är att kontakta sin vårdcentral eller landstinget och vara noga med att behandlingsprogrammen innehåller både behandlingsstöd av psykolog och att det görs en utredning innan behandlingen sätter igång. Ett annat tips är att delta i någon av de forskningsstudier som pågår.