Elin sträcker sig över köksbordet och tar en av sin mammas nybakade muffins.

– Nä, du kan ju inte ta en till! säger Tuva irriterat.

– Jo, det kan jag väl, säger Elin.

Artikelbild

| Läxläsning. Elin Lindman gör läxan vid köksbordet. En av reglerna i familjen är att det ska göras före middagen.

– Vi delar! säger Tuva och tar fram en kniv.

Elin är 15 år. Tuva är 14 år. De har känt varandra i sex år. Första gången de träffades var det läskigt, berättar Tuva. Men nu är de sedan länge vana vid varandras sällskap. Den som hälsar på i deras hem i Vittulsberg tror förmodligen att de är syskon. Det är de inte riktigt, de är bonussyskon.

Vi befinner oss en halvmil nordost om Uppsala. Här är husen glest utspridda, omgivningarna består av jordbruksmark och skog. Runt knuten kan man stöta på vilda djur som vildsvin, rådjur och älg. Även lodjur har synts till. Varannan vecka är den ensamma gula villan, som ligger som en slutstation efter en kilometerlång smal grusväg, hem för hela bonusfamiljen Lindman/Loklint.

Runt köksbordet sitter paret Malin Lindman och Ken Loklint tillsammans med barnen Kevin, Elin och Tuva. Elin och Tuva byter ögonkast och fnittrar.

Artikelbild

| Familjekärlek. På skylten står det "Family – a home full of people to love”.

Nea har satt sig ensam i vardagsrumssoffan och kollar sin mobil. Noah, familjens femte barn, har innebandyträning den här torsdagseftermiddagen och är inte hemma.

– Kom hit och sätt dig Nea! ropar Malin glatt till sin dotter.

Artikelbild

| Bonussyskon. Nea skojar i köket med sin bonusbrorsa Kevin. Kevins bonussyrra Elin håller koll.

Nea slår sig ned vid köksbordet bredvid sin bonuspappa Ken. Hon berättar att hon är nio år, går på Storvretaskolan och håller på med konståkning.

De andra barnen är också sportiga vilket kräver sin logistik. Förutom konståkning tränas det både fotboll och innebandy och Malin Lindman konstaterar tacksamt att hela familjen delar intresset för idrott.

Men mycket skjutsande blir det, dels på morgnarna för att hinna med bussar till skolorna i Gränby och Storvreta, dels på kvällarna till olika träningar. Även helgerna är fyllda av aktiviteter. Måndagskvällen är veckans enda obokade. Utan familjens två bilar skulle det inte fungera.

– Det går faktiskt bra, även om det kan bli körigt på helgerna med alla matcher. Men det är inte så ofta som aktiviteterna krockar, säger Ken Loklint som alltså är biologisk förälder till Noah, 13, Tuva, 14, och Kevin, 22 år. Malin Lindman är biologisk förälder till Nea, 9, och Elin, 15.

Malin och Ken delar upp ansvaret så att de i första hand skjutsar sina egna barn. Det är mest praktiskt så, men det är också viktigt för barnen att få egen tid med sin mamma och pappa, resonerar de. Ibland när de ska göra något tillsammans händer det att barnen frågar: "Det blir bara vi, va?".

Äldste sonen Kevin har ganska länge fungerat som en extraförälder, berömmer pappa Ken. Men sedan en vecka tillbaka har han en egen lägenhet i Årsta och hälsar bara på då och då i huset i Vittulsberg. Något han verkar tycka är rätt skönt.

– Då slipper jag ju kaoset här hemma, flinar han.

– Va, kaos? Tycker du? frågar Malin.

– Ja, så är det ju. Det är fullt ös här. Veckan som jag bott hos min mamma har jag vilat upp mig, tagit det lugnt och träffat kompisar, säger Kevin.

DEL 1: Bonusfamiljen får goda råd från familjeterapeuterna

DEL 2: UNT på plats på tv-inspelningen av Bonusfamiljen

Det börjar skymma utomhus, men utanför köksfönstret anas ändå den stora altanen som övergår till gräsmattan med den för barnfamiljer obligatoriska studsmattan, samt en rejäl pool.

Malin Lindman och Ken Loklint var båda separerade när de träffades via jobbet. Ganska snart insåg de att de ville flytta ihop. Ett av de första hus de bjöd på var villan vi just nu sitter i. Ken beskriver det som sitt drömhus. På övervåningen har barnen sina sovrum och ett eget vardagsrum med tv och en stor brun myssoffa. På nedervåningen har de vuxna sitt sovrum, här finns också ett stort kök och ett rymligt vardagsrum med en jättesoffa där alla får plats.

Att ha barnen boende hemma varannan vecka är ett liv med kontraster. Det där med kaos är inte så allvarligt menat från Kevins sida, men visst är det fullt upp under barnveckorna. Och Malin Lindman är tydlig med att de inte är en bonusfamilj utan konflikter och problem, men menar samtidigt att det ju också finns i kärnfamiljer. På det stora hela tycker hon och sambon Ken att det fungerar väldigt bra.

– Ena veckan är det fullt hus och man ger barnen all uppmärksamhet man kan. Den andra veckan är det lugnt. Självklart vill man vara med sina barn jämt, men fördelen är att man kan leva ett annat liv när barnen inte är hemma. Jag är rätt spontan av mig och gillar att gå på bio eller gå ut och käka, säger Ken Loklint.

Malin skrattar och säger att veckan utan barn också handlar om återhämtning och vila. Men då gör de också praktiska saker och uträttar ärenden, så att de har så mycket tid som möjligt över när barnen kommer.

– Det är viktigt att vi som par gör saker för oss själva också. Men barnen kan bli lite sura ibland när vi gör roliga saker utan dem, som att åka på en weekendresa eller så. Men det är inte så ofta, säger hon.

– Jo, det är det! säger Elin skarpt, men ser gladare ut när hon påminns om att familjen har en resa inplanerad inom kort.

På frågan om de som bonusfamilj har försökt skapa tydliga regler och rutiner, tvekar Ken Loklint något. Visst, barnen ska duka av bordet, ställa in i diskmaskinen och ibland lagar de mat. Man anar att detta är samma vardagsproblematik som hos alla familjer kan skapa konflikter och generera en hel del tjat från föräldrarna.

Men Malin och Ken tycker att de har ungefär samma syn på barnuppfostran

– Jag är nog lite hårdare än Malin på att barnen ska hjälpa till hemma, säger Ken och tittar försiktigt frågande på sin sambo.

Malin håller delvis med, och menar att det är något som skulle kunna förbättras.

– Det är jobbigt att hålla på och plocka efter andra hela tiden, så nu har jag släppt det. Men då blir det jobbigt på andra sätt, säger hon.

En regel försöker de i alla fall ha: läxor och packning av gympapåsar är barnens ansvar. Och läxorna ska alltid göras före middagen. På så vis blir det tid över till annat efter maten, till exempel ett kortspel med hela familjen vid köksbordet. Om det finns tid mellan alla aktiviteter, förstås.

DEL 3: Uppsalaforskaren: "Vem kallar sig för styvmamma?"

En ombildad familj är annorlunda och kommer aldrig att bli samma sak som en kärnfamilj. Det måste man acceptera, menar Malin Lindman. Barnen möter nya människor och en ny familjekultur och självklart kan det bli jättejobbigt. Som förälder måste man till exempel ha förståelse för att barnen ibland hellre vill bo hos den andra föräldern.

Men Malin Lindman tycker att det är jätteviktigt att de vuxna är eniga om att det är varannan vecka som gäller.

– Självklart måste man lyssna på vad barnen känner. Men det är viktigt att alla vuxna har samma bemötande mot barnen och är stöttande och peppande så att de känner sig trygga med vad föräldrarna bestämt, säger hon.

Ken Loklint och Malin Lindman tycker att de båda har en bra relation med sin före detta partner. Det betyder mycket, annars är det lätt hänt att barnen hamnar i kläm mellan sina biologiska föräldrar.

– Barn är ju väldigt lojala och vill inte göra sina föräldrar ledsna, säger Malin Lindman.

I den rymliga hallen hänger familjens ytterkläder lite huller om buller och det är inte helt lätt att hitta en ledig krok. På en turkosmålad vägg sitter en tavla med texten ”Family – a home full of people to love”. En annan liten rosa skylt som hänger på hallspegeln mittemot har texten ”Vid nödfall. Ring mamma!”. Båda skyltarna är presenter från Malins föräldrar som bor i Storvreta.

– Eftersom mina föräldrar bor nära skolan har det varit väldigt enkelt för mina barn att hälsa på hos sin mormor och morfar. Det har nog varit som andningshål för dem när det känts jobbigt, säger Malin.

På frågan om de kallar sin familj för bonusfamilj blir svaret nej. De är en familj. Men de gillar ordet bonus, att det känns positivt. Begrepp som plastfamilj eller styvfamilj känns däremot helt fel. Och det är bara när man behöver förklara för någon annan vilken relation man har som begreppen behövs.

– Jag säger pappas tjej eller bonusmamma om Malin, berättar Tuva.

– Jag säger bonussyskon om Elin och Nea, säger Kevin.

– Styvmamma skulle jag aldrig säga! säger Elin bestämt. Det låter ju som hon i Askungen.

Skriv till oss!

Hur fungerar din bonusfamilj? Dela med dig om livet i din bonusfamilj. Skriv till leva@unt.se eller skicka sms till 72018. Du får givetvis vara anonym.