Epidemier

Det händer: Pandemi är en allvarlig smitta som sprids över stora delar av världen och drabbar många i befolkningen. Den senaste i Sverige var svininfluensan 2009. Epizootier överförs mellan djur och behöver inte vara globala. Är smittan överförbar mellan människor och djur heter det zoonoser. Risk för att sjukhusen blir överbelastade, många inte vågar gå till jobbet och att viktiga verksamheter slås ut. Botemedel kan dröja.

Sannolikhet: Pandemier inträffar ett fåtal gånger per århundrade. Epizootier, då och då, ofta lokalt.

Ansvarig myndighet: Vid pandemier främst Folkhälsomyndigheten, landstingen och smittskyddsläkarna. Vid epizootier och zoonoser Statens veterinärmedicinska anstalt och Jordbruksverket.

Beredskap: Relativt väl uppbyggd samverkan. Flera myndigheter övar på att hantera pandemier. På Nordens enda laboratorium med säkerhetsklass fyra i Solna finns beredskap att inom två timmar börja forska på botemedel på nya smittor.

Om det händer: Undvik platser med mycket folk. Följ myndigheternas råd.

Kärnkraftsolycka

Det händer: Ett haveri i ett kärnkraftverk med stora utsläpp av radioaktiva ämnen. Skadans omfattning beror på väderförhållandena. Strålningen kan orsaka dödsfall närmast kraftverket och många strålskador. Jordbruk förorenas och och livsmedelsproduktionen påverkas. Området kring kärnkraftverket blir obeboeligt under lång tid.

Sannolikhet: Låg.

Ansvarig myndighet: Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänst, sanering och information. Strålsäkerhetsmyndigheten har expertroll.

Beredskap: Kärnkraftverk har ett omfattande säkerhets- och larmsystem och regelbundna beredskapsövningar, men förutsättningarna för att möta sabotage behöver förbättras.

Om det händer: Gå inomhus. Lyssna på radions P4 och invänta instruktioner.

Förorenat dricksvatten

Det händer: Dricksvattnet i våra kranar blir farligt att dricka. Orsaken kan vara till exempel översvämning, kemiskt utsläpp eller felkopplingar.

Sannolikhet: Relativt hög. Störst risk där dricksvattnet tas från sjöar. I Uppsala län kommer det mesta av dricksvattnet från grundvattnet. Det har förekommit miljögifter även i grundvatten och man har investerat i dyra reningstekniker i Uppsala och Gimo.

Ansvarig myndighet: Kommunen. Livsmedelsverket är expertmyndighet.

Beredskap: Kommunen ska kunna försörja invånarna med nödvatten. För att hjälpa drabbade kommuner har Livsmedelsverket bildat en nationell vattenkatastrofgrupp, VAKA.

Om det händer: Följ myndigheternas rekommendationer att till exempel koka vattnet om det innehåller bakterier. Se till att ha kärl hemma att hämta vatten i från kommunens tankbilar.

Värmebölja

Det händer: Om dygnets högsta temperatur överstiger 25 grader minst fem dagar i sträck (SMHI:s definition) riskerar små barn, äldre och sjuka uttorkning och överhettning. Risk för svårsläckt skogsbrand och vattenbrist. Vid skogsbrand behöver människor evakueras och deras hem säkras mot plundring.

Sannolikhet: Ganska stor. Risken ökar med klimatförändringarna.

Ansvarig myndighet: Kommuner och landsting. Socialstyrelsen är expertmyndighet.

Beredskap: SMHI har ett varningssystem. Folkhälsomyndigheten håller på att utarbeta ett system med en larmkedja och beredskap på äldreboenden.

Om det händer: Se till att få i dig vätska och salt. Kyl ner handleder, hals, vrister och ljumskar där blodkärlen är ytliga. Låt bli att elda.

Stor översvämning

Det händer: Vid extrema skyfall hinner vattnet inte rinna undan. Järnväg, vägar och byggnader översvämmas. Svårt att få fram transporter med mat, läkemedel och annat livsnödvändigt. Viktiga samhällsfunktioner kan drabbas. Risk för ras och skred. Elförsörjning och telekommunikation kan slås ut. Människor kan behöva evakueras.

Sannolikhet: Inträffar då och då. Många dagvatten- och avloppssystem är underdimensionerade. Klimatförändringarna kommer att orsaka fler skyfall och högre medelvattenstånd längs kusten.

Ansvarig myndighet: Kommunen.

Beredskap: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har översvämningsbarriärer, högkapacitetspumpar och sandsäckar om kommunens resurser inte räcker till.

Om det händer: Se till att ha ett välfyllt skafferi, kärl att hämta vatten i, varma kläder, campingkök och kontanter hemma. Kontakta ditt försäkringsbolag om ditt hem blir översvämmat.

Stort elavbrott

Det händer: Allt som är beroende av ström slås ut. Konsekvenserna blir många. Mobiltelefonin kan sluta fungera. Kranvattnet tar slut efter cirka två timmar eftersom pumparna till vattentornen stannar. Bensinbrist kan uppstå eftersom bensinpumparna på bensinmackarna är eldrivna. Butiker måste stänga då kassaapparater och larm inte fungerar. Bankomater fungerar inte. Du kan inte passera dörrar med elektroniska låsbrickor och porttelefoner utan vanlig nyckel.

Sannolikhet: Stor för begränsade strömavbrott. Omfattande strömavbrott är mindre sannolika.

Ansvarig myndighet: Svenska kraftnät ansvarar för elförsörjningen nationellt. På lokal nivå har elnätsbolagen ansvar. Energimyndigheten ska arbeta förebyggande och se till att det finns alternativa lösningar och ge råd. Landstinget ansvarar för sjukvård och kollektivtrafik, kommunerna för att invånarna får tillgång till vatten och andra förnödenheter.

Beredskap: Viktiga funktioner i samhället kan förses med reservkraft.

Om det händer: Ha varma kläder och ett campingkök hemma, ett välfyllt skafferi, kärl att hämta vatten i och kontanter.

Brist på livsmedel

Det händer: Den mat som finns i butiker, lager och skafferier tar slut efter ungefär en vecka om något hänt som hindrar transporter, livsmedelsproduktion, elektronisk kommunikation eller tillgången till el. Svaga grupper drabbas hårdast, till exempel på sjukhus och äldreboenden som är beroende av dagliga matleveranser.

Sannolikhet: I fredstid är risken liten för att livsmedelsbristen blir nationell.

Ansvarig myndighet: Kommunen. Livsmedelsverket samordnar nationell kris- och beredskapsplanering.

Beredskap: Det finns inga statliga matlager.

Om det händer: Ha ett välfyllt skafferi, vätska och kontanter hemma.

Väpnat angrepp

Det händer: Sverige blir angripet av ett annat land. Många döda eller skadade. Risk för strömavbrott och livsmedelsbrist, att el- och telekommunikationer slås ut och viktiga byggnader med centrala funktioner blir förstörda.

Sannolikhet: Mycket liten.

Ansvarig myndighet: Försvarsmakten har det övergripande ansvaret för det militära försvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap samordnar och stödjer det civila försvaret.

Beredskap: Försvarsmakten har återupptagit planeringen för ett nationellt försvar. Civila myndigheter har nyligen också fått i uppdrag att planera för en väpnad krissituation.

Om det händer: Se till att ha allt livsnödvändigt hemma för dina grundläggande behov. Ta reda på var närmaste skyddsrum finns. Håll dig informerad och följ myndigheternas rekommendationer.

Störningar i elektroniska kommunikationer

Det händer: Datatrafiken kan slås ut av till exempel kabelbrott, solstorm, brand eller sabotage/terrordåd. Många funktioner och verksamheter kan påverkas, allt från tillgången på livsmedel och läkemedel till finansiella system och utbetalning av socialförsäkring. Det moderna samhället är helt beroende av it-tjänster.

Sannolikhet: Stor. Mindre sannolikt att det blir så allvarligt att det orsakar nationell kris.

Ansvarig myndighet: Post- och telestyrelsen. Men teleoperatörerna har ansvar för sina telenät och tjänster.

Beredskap: Post- och telestyrelsen finansierar funktioner för reservel och utbyggnad av alternativa förbindelser i bredbandsnäten med mera. Alla verksamheter bör skydda sig med brandväggar och kryptering och planera för att kunna hantera störningar och avbrott.

Om det händer: Se till att ha kontanter och förnödenheter hemma så att du klarar dig några dygn.

Fotnot: Detta är ett urval bland särskilt allvarliga hot mot Sverige, listade av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som också bistått med fakta.