– Attraktiva städer som Uppsala har en stark arbetsmarknad, en ökad tillväxt och en växande befolkning. Men med framgången kommer ofta en kostnad, nämligen ökad ojämlikhet, säger Charlotta Mellander, som är professor i nationalekonomi vid handelshögskolan i Jönköping och som har tittat på löne- och inkomstskillnader i Sveriges 290 kommuner samt var personer med olika bakgrund och inkomst bor i respektive stad.
1. Varför blir en attraktiv stad ojämlik?
– Städer som är framgångsrika lockar till sig människor med olika bakgrund och ekonomiska möjligheter. Men den ökade efterfrågan på bostäder gör att bostadspriserna i attraktiva kvarter skjuter i höjden och att de med låga inkomster då bara har råd att bo i mindre attraktiva områden.
2. Att Uppsala är tredje mest segregerade staden, vad innebär det?
– Det innebär att de som är högutbildade, har kunskapsjobb och tjänar bra i hög grad samlas i samma bostadsområden medan de som har låg utbildning, enklare jobb och låga inkomster bor i andra områden. Jag har delat in områden efter postnummer.
3. Har segregationen och ojämlikheten ökat med tiden?
– Det har jag inte tittat på, men det finns andra studier som visar det. Det här är inte bara en effekt av urbaniseringen utan också av globaliseringen. Medelklassjobben har minskat i antal som en följd av automatisering och de har även försvunnit till låglöneländer. Medan både de kvalificerade kunskapsjobben och de lägre betalda servicejobben, som att köra buss eller städa, har en naturlig hemvist i större städer.
4. Så storstäder erbjuder många enkla jobb men få bostäder?
– Ja. För att en stad ska fungera behövs ju mängder av olika jobb. Men blandningen fyller en större funktion – utan den skulle det bli en väldigt tråkig plats. Framgångsrika städer är ofta intressanta och framgångsrika just för att de blandar personer med olika bakgrund.
5. Tyder era forskningsresultat på att urbaniseringen bör motverkas?
– Nej. Urbaniseringen skapar stora ekonomiska värden som är viktiga för vår välfärd. Men vi behöver uppmärksamma urbaniseringens negativa effekter mer än vad som hittills gjorts. En annan negativ effekt handlar om de platser som inte längre växer eller till och med krymper och där den offentliga servicen försvinner.
6. Vad kan man göra åt segregationen och ojämlikheten?
– Det här är ju inte fixat i en handvändning, utan mycket handlar om bostadsplaneringen: att bygga blandade boendeformer och att bygga bostäder i takt med efterfrågan. Lösningen är inte att hålla tillbaka de som tjänar bra, utan att lyfta de som ligger i botten.
7. Hur lyfter man bäst de i botten?
– Jaa ... hade det funnits ett svar på det hade det redan genomförts. Att säkerställa skolornas kvalitet även i utanförskapsområden är en viktig faktor. Vi behöver diskutera vad som händer om vi skapar städer som bara är bra för en viss del av befolkningen. Segregationen gör klyftorna väldigt tydliga och kan bli en grogrund för konflikt. Det är lätt att tro att alla har samma upplevelse av staden som man själv men så är det ju inte. Man kan fråga sig i vilken utsträckning vi har förståelse för andra gruppers utmaningar när vi bor separerade från varandra.