Frågan om skolbarnens vara eller icke vara inom pedagogisk omsorg har varit uppe i omgångar. Personal och föräldrar har skrivit till nämnden år 2007, 2013 och 2015 och protesterat. Och politikerna har backat. Varför det skett kan Roger Lamell inte erinra sig.
Även tidigare har bristen på dialog kritiserats från personal och föräldrar. Den här gången blev det så igen. Varför?
– Från politikens sida trodde vi att dialogen var tagen av verksamheten. Det här är ju en känslig fråga så det tuggades en hel del på mötet. Vi fick information om att det skett facklig samverkan i januari, och att informationen också nått berörda vårdnadshavare. Om jag fått läsa en sådan här sak först i media skulle jag också ha blivit förbannad.
I sakfrågan påpekar Roger Lamell att alla politiker var överens om beslutet. Han menar att de platser som finns hos de kommunala dagbarnvårdarna i Alunda och Gimo behövs till yngre barn som står i kö.
– I dagsläget är det så att vi behöver alla platser vi har till de små barnen. För dem som är i skolåldern har vi plats på våra fritidshem.
Varför får de privata dagbarnvårdarna, som är betydligt fler, fortsätta att ha skolbarn?
– Vi har lättare att styra över vår egen verksamhet, och det finns en paragraf i Skollagen som säger att kommunen i möjligaste mån ska erbjuda olika former av barnomsorg. Man är inte skyldig till det, men här har vi ett alternativ inom det privata på alla tätorter utom Östhammar.
Föräldrar vill inte alltid flytta sina barn.
– Jag förstår deras argumentation, men vi är där vi är med beslutet. Så tråkigt är det. Jag tycker att de kommunala dagbarnvårdarna har en bra verksamhet med nöjda brukare. Men vi har också ett nöjd kund-index där våra fritidshem kommer jättehögt, säger Roger Lamell.
Samverkan med de fackliga organisationerna skedde 22 januari. Men trots att barn- och föräldrainflytande lyfts fram på kommunens hemsida har inga skolrådsmöten, där dagbarnvårdare och föräldrar varit med, skett på länge. Barn- och utbildningschef Lisbeth Bodén tar på sig ansvaret.
– Vi tar upp skolrådsrapporter på nämnden och jag har inte reagerat på att det inte funnits något för den pedagogiska omsorgen. Men jag kom år 2013 och det skedde en organisationsförändring år 2014, och då tappade jag i så fall bort det.
Även kommunikationsmissen kring beslutet tar hon på sig.
– Jag borde ha varit tydligare med hur det här skulle ha kommunicerats i verksamheten. Det var olyckligt att det blev så här.