Janne Olsson, ansvarig för Älvkarleby sportfiske, menar att skarvsituationen är ohållbar.
Janne Olsson, ansvarig på Älvkarleby sportfiske, har fiskat i älven hela sitt vuxna liv. De senaste åren har antalet fisk som fångats i föreningens vatten kraftigt minskat. Enligt Janne Olsson drog de 2020 upp 490 havsöringar, medan man i slutet av 90-talet var uppe i cirka 7 000 om året.
Varje år planterar de ny fisk i vattnen som han menar blir foder till skarven.
– Området vid Dalälvens mynning är ett fredningsområde, du får inte ens trolla här. Varför ska då 2 000 skarvar få komma och fiska?
Klockan är 07 på morgonen och Janne Olsson har gjort i ordning en båt för att åka ut på skyddsjakt. Sammanlagt får de i år skjuta 450 skarvar och endast jaga vid speciella tillfällen. Rutten ut från Långsands båthamn är inte lång men vågorna gör det svårt att lägga till vid bergsuddarna där de har sina gömställen.
– Nu måste vi gömma oss, ser de oss det minsta lilla så vänder de, säger Janne.
På några av de andra uddarna är lådor utplacerade som jägarna kan gömma sig i för att undvika fåglarnas synfält. Janne berättar att skyddsjakten är krävande. Normalt sett är de ute vid fyra på morgonen och det har blivit svårare att hitta folk som är beredda att ställa upp. Sedan första april har Janne lagt runt 250 timmar på skyddsjakt.
– Visst är det fint ute nu när det är soligt men det är inte lika kul när du varit ute 30 gånger. Det är ju inte varje dag vädret är så här fint och vi måste ut även om det regnar och blåser. Sen ska man inte underskatta hur svår den här typen av jakt är. Råkar du skadeskjuta en fågel kan det lätt försvinna fyra timmar på att leta upp den.
Frågan om skarven har varit ett hett debattämne där sportfiskarna menat att fisket inte bara spelar roll för dem utan att fisketurismen är en inkomstkälla för hela kommunen. Problemet är att forskningen hittills inte kunnat definitivt bevisa att skarven är ansvarig för att fisken i Älvkarleby, eller på andra ställen, försvinner. Något som är helt oförståeligt för Janne:
– Jag är ute här varje dag och ser hur de kommer i massor. Jag har hållit föredrag för kommunen, diskuterat med länsstyrelsen och SLU men ingen tar oss på allvar. Vi blir nonchalerade.
Christian Hagelin skjuter på ett par skarvar.
Birdlife Sverige är motståndare till att jakten på skarv trappas upp. Niclas Lignell, fågelskyddssamordnare på organisationen, menar att skarven har en naturlig roll i Sveriges fauna.
– Det finns inga studier som tydligt påvisar att skarven enskilt är orsaken till fiskebeståndets nedgång. Det hade varit mycket enklare om det fanns tydlig forskning som visade att skarven har en stor påverkan på fisket. Då skulle vi på nytt utvärdera vår ställning, säger han.
Maria Ovegård, miljöanalysspecialist vid SLU, skrev sin doktorsavhandling om skarven och dess påverkan på fiske. Hon menar att frågeställningen är komplicerad.
– Skarvens påverkan varierar mycket mellan olika platser, så man måste göra lokala studier innan man implementerar en förvaltningsåtgärd. Det skapar en viss problematik eftersom forskningen är dyr och tar tid. Vi håller dock på med en lokal studie om dödligheten på utsatt smolt i Älvkarleby, det blir spännande att se vad vi kommer fram till, säger hon.
Tillbaka i hamnen radar Janne upp de skjutna skarvarna på marken och sprättar upp dem för att se hur mycket fisk som är i deras magar. I en fågel hittar han 26 stycken.
Efter att skarvarna skjutits kollar de inuti fåglarna för att se hur mycket fisk de har i magarna.