När Lars Gustafson fick mejl om priset trodde han att det var ett bluffmeddelande. Han ringde Upplandsmuseet, som då bekräftade att föreningen vunnit priset – på riktigt.
– Då kom tårarna i mina ögon, säger han.
Disa Gilles pris delas ut till en uppländsk hembygdsförening för ett förebildligt arbete.
– Det innebär en uppmuntran och hedersam uppvaktning för oss som jobbar ideellt för att bevara arvet med utställningen om flottningsepoken i Sverige.
Tidningen träffar några pensionärer som är föreningsmedlemmar i en liten stuga vid Marmastranden. Stugan, som byggdes 2004, kallas för "Flottarkojan". Det är egentligen ett museum vars väggar pryds av svartvita fotografier men även gamla föremål med information om flottningen i nedersta Dalälven. Utställningsmaterialet samlades ihop av Marmabon Jarl Holmström, som tidigare var chef för Skogsmuseet Silvanum i Gävle.
Timmerflottning var under en lång tid det vanligaste sättet att transportera timmer från skogarna i norr till den framväxande skogsindustrin vid kusten. I Marma plockade man ut stockarna i fjärden och lade dem i konstgjorda kanaler.
Flottningen i landet kom igång i större skala omkring 1400-talet. Under 1700-talet blev flottningen omfattande, men upphörde 1971 i och med att lastbilar tagit över.
– I Marma byggdes även under 1930-talet en kanal för flottning från Marma till Snatra i Karlholmsbruk. Kanalen var det största arbetslöshetsprojektet i Nordeuropa, säger Lars Gustafson.
Marmas flottarhistoria förvaltas stolt av föreningen Marmabygden. Och utställningen i det lilla museet är deras kärnverksamhet. Men föreningen driver även andra aktiviteter i Marma.
– Vi har en varpbåt som vi kör omkring på söndagar under sommarmånaderna. Man kan hyra båten och vi tar besökarna till en ö som ägs av Stora Enso och vars gamla flottarkoja på ön vi också förvaltar, säger sjökaptenen Torgny Högman.
– Vår kanotuthyrning och veteranbilträffar är populära. Vi har också en scen som man kan utnyttja, säger ledamoten Ann-Cathrin Andersson.
Föreningen Marmabygden, som bildades 2013, engagerar sig också i andra frågor. Senast har de kämpat för hastighetsdämpande åtgärder och bevarandet av förskolan i Marma.
– Vi är språkrör för byborna i viktiga frågor, säger Lars Gustafson.