”Känner mig väldigt välkommen i Sverige”

Efter bara något år i Sverige har Hermon Teklehaymanot och Walid Aljiroudi fått jobb på äldreboendet Ferlin, samtidigt som de pluggar för att bli undersköterskor. De är med i ett projekt vars mål är snabbare integration.

Hermon Teklehaymanot (till vänster) och Walid Aljiroudi (trea från vänster) är bägge klara med sin praktikperiod på äldreboendet Ferlin och jobbar nu som timvikarier här parallellt med studierna. Här pratar de med Barbro Tholcke
Anne-Charlotte Rosén.

Hermon Teklehaymanot (till vänster) och Walid Aljiroudi (trea från vänster) är bägge klara med sin praktikperiod på äldreboendet Ferlin och jobbar nu som timvikarier här parallellt med studierna. Här pratar de med Barbro Tholcke Anne-Charlotte Rosén.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Arbetsmarknad2017-12-13 07:00

– Jag tycker jättemycket om att jobba här. Man lär känna de äldre och får höra om deras liv, säger Hermon Teklehaymanot när vi träffar henne på äldreboendet Ferlin i Löten.

I hemlandet Eritrea arbetade Hermon Teklehaymanot som sekreterare. Men hon visste redan när hon kom till Sverige för två år sedan att hon gärna skulle jobba på ett äldreboende eftersom hennes bror som kommit hit tidigare gjorde det. Så när hon på Arbetsförmedlingen fick höra om ett projekt som gick ut på att nyanlända kunde läsa SFI (svenska för invandrare) på halvtid och göra praktik på ett äldreboende den andra halvtiden, hoppade hon på det direkt.

– Det känns jättebra. Det här är ett bra sätt att komma in i samhället, säger hon.

Walid Aljiroudi, hennes kollega här på Ferlin som också han är med i projektet, håller med:

– Ja att man kan kombinera att läsa svenska med att jobba och utbilda sig är jättebra. Det går mycket fortare då.

Projektet heter Kisa, som står för Kortare integration – snabbare arbete. Det är ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Uppsala län och vård- och omsorgsföretaget Ambea, vars dotterföretag Vardaga driver äldreboendet Ferlin. 30 personer som jobbar på boenden i länet har fått en utbildning i att handleda nyanlända.

Ett av målen med praktiken är att deltagarna ska få träna på att prata svenska. Och det behövs verkligen, säger både Hermon Teklehaymanot och Walid Aljiroudi, för under SFI:n träffar de inga svenskar.

Ett annat mål är att se om omsorgsyrket är något man vill satsa på – i så fall kan man gå vidare och plugga till undersköterska. Walid Aljiroudi har precis påbörjat utbildningen, i februari börjar Hermon Teklehaymanot. Utbildningen riktar sig särskilt till nyanlända, med inriktning mot vårdsvenska.

– Det känns som en jättebra utbildning. Jag har stor nytta av mina erfarenheter härifrån Ferlin, jag förstår bättre vad läraren menar, säger Walid Aljiroudi.

I hemlandet Syrien jobbade Walid Aljiroudi som skräddare. När han kom hit för tre år sedan insåg han att arbetsmarknaden för skräddare inte precis var lysande, och blev i stället nyfiken på vårdyrket. Men först var han lite skeptisk när han hörde att äldre inte tas om hand av sina familjer.

– Men nu tycker jag att äldreboenden är bra, vi tar hand om dem som om vi vore familj, säger han.

Ambea har i Kisa-projektet tagit emot 42 nyanlända i Uppsala län. I hela Sverige har företaget som mål att ta emot totalt 500 nyanlända på praktik under åren 2017-2019. Ambea nominerades nyligen till Årets mångfaldssmarta företag för sina integrationsprojekt.

– Det var under det stora flyktingmottagandet 2015 som vi började fundera. Vad kunde vi bidra med för att korta den jättelånga tiden det tar att få ett jobb i Sverige? säger Nina Thorén Forsanker, som är verksamhetsutvecklare med ansvar för integration och mångfald på Ambea.

Att erbjuda nyanlända praktikplatser är inte bara en vinst för deltagarna, utan också för företaget menar hon. Förhoppningen är att så många som möjligt ska vilja gå vidare och utbilda sig till undersköterska, eftersom det är brist på personal i omsorgsyrkena.

– Att det finns ett tydligt mål i projektet tror jag ökar motivationen. Deltagarna ser att de efter praktiken kan gå vidare till utbildning och när den är klar har de till 99 procent ett jobb.

Och även för den som inte känner att det här med omsorg var något, är det aldrig fel att ha varit på praktik påpekar Nina Thorén Forsanker. Både för att få prata svenska och för att få se en svensk arbetsplats:

– Vilka sociala koder finns? Vilka rutiner är viktiga? Som att vara ombytt till arbetskläder i tid eller vilken tid det är fika, det är väl typiska svenska koder som inte är självklara i alla kulturer. Eller som nu när det börjar bli jul, då får man se lite av våra traditioner också. Det är så mycket man får med sig.

I fönstret bakom soffan som Hermon Teklehaymanot och Walid Aljiroudi sitter i lyser en adventsljusstake. De är bägge klara med sin praktikperiod, och jobbar nu som vikarier här på Ferlin parallellt med sina studier. Jag frågar dem om det är något mer de vill säga, som jag glömt fråga om. Det är det. De vill hemskt gärna att jag skriver att de är tacksamma för den chans de fått i Sverige.

– Jag har inte träffat någon som inte verkar vilja att jag är här. Tack Sverige, säger Walid Aljiroudi.

– Ja, tack, säger Hermon Teklehaymanot. Jag känner mig väldigt välkommen här.

Stor skillnad i arbetslöshet

Gapet i arbetslöshet mellan invandrare och infödda är större I Sverige än i de flesta andra västländer, och har ökat i takt med att fler nyanlända nu fått uppehållstillstånd och skrivs in på Arbetsförmedlingen.

Bland inrikesfödda är arbetslösheten 3,9 procent, bland utrikesfödda 22,1 procent. Störst är problemen för de som kommit hit med låg utbildning. Efter 10 år i Sverige jobbar bara 35 procent av de utrikesfödda kvinnorna som saknar gymnasiekompetens – motsvarande siffra bland männen är 46 procent.

I oktober var 75 407 personer inskrivna i etableringsuppdraget, som är Arbetsförmedlingens program för att förbereda nyanlända för det svenska arbetslivet.

Källa: Arbetsförmedlingen

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!