Charlotte Ljunggren hoppas att omstÀllningen av flyget nu ska ta fart.
Under tisdagen meddelade regeringen att de ska avskaffa flygskatten 1 juli nÀsta Är. Det hÀr kan skapa fler jobb pÄ Arlanda och vara positivt för hela Sveriges ekonomi. Det tror flygbranschens föresprÄkare om beslutet.
â Ja, det hĂ€r och att regeringen vill satsa pĂ„ Arlanda, ger nog Arlanda bĂ€ttre förutsĂ€ttningar att konkurrera med andra flygplatser, sĂ€ger Fredrik KĂ€mpfe, branschchef pĂ„ Transportföretagen flyg.
Han Àr mycket positiv till regeringens beslut om att slopa flygskatten.
â Den har i vĂ„ra ögon aldrig varit ett lĂ€mpligt styrmedel för flygets omstĂ€llning. DĂ€remot ser vi Ă€ven bland annat i rapporter frĂ„n Trafikverket och Transportstyrelsen att skatten har pĂ„verkat den svenska flygmarknadens- och Sveriges konkurrenskraft negativt, sĂ€ger Fredrik KĂ€mpfe.
Trots sommarens trafikökning pÄ Arlanda sÄ ligger svenskt flyg lÄngt efter i tillgÀnglighet jÀmfört med andra flygplatser i Europa. I en undersökning frÄn ACI (flygplatsernas branschorganisation) hamnar Sverige pÄ plats 30 av 32 undersökta lÀnder i Europa vad gÀller möjligheter att ta sig med flyget till olika platser i vÀrlden.
Ăven Swedavia vĂ€lkomnar beskedet att flygbolagen snart slipper betala 1,8 miljarder kronor per Ă„r i flygskatt.
â Redan nĂ€r skatten infördes sĂ„ tyckte vi att den slog fel. Den slĂ„r blint, det spelar ingen roll vad flygbolagen har i sina tankar. Det blev ingen miljöstyrning överhuvudtaget, sĂ€ger Swedavias marknadsdirektör Charlotte Ljunggren.
Hon uppger flera förklaringar till att svenskt flyg har haft svÄrt att komma tillbaka efter pandemin.
â Flygskatten har varit en del, men Ă€ven konjunkturen och den svaga svenska kronan har spelat in. För oss Ă€r det hĂ€r ett jĂ€ttepositivt besked som ger ökad konkurrenskraft.
PÄ frÄgan om flygbolagen kommer sÀnka biljettpriserna eller satsa pengarna pÄ att minska koldioxidutslÀppen, hÀnvisar hon till flygbolagen sjÀlva.
â KlimatomstĂ€llningen inom branschen Ă€r absolut nödvĂ€ndig och det hĂ€r skapar möjligheter att pengar gĂ„r till omstĂ€llningen. Flyget stĂ„r inför stora kostnader. Det behövs pengar till forskning, ny teknik, nya flygplan med mera. Och vi som flygplatshĂ„llare behöver sĂ€kerstĂ€lla att vi kan ta emot nya drivmedel som el, vĂ€tgas och biobrĂ€nsle.
Hon tycker att det ser lovande ut för Sverige som ligger i framkant och dÀr oljebolag i dagarna pÄ kommersiell basis har börjat producera ett miljövÀnligare flygbrÀnsle (Saf).
â Det Ă€r ju ocksĂ„ sĂ„dant som ger fler jobb, om vi kan vara föregĂ„ngare inom att stĂ€lla om flyget, sĂ€ger Charlotte Ljunggren.
Samtidigt Àr hon positiv till att EU-reglerna görs om, Àven om den svenska flygbranschen har ett mer ambitiöst/snabbare mÄl att anvÀnda bioflygbrÀnsle Àn vad EU:s skÀrpta regler kommer att ge.
â Men det kommer leda till en omstĂ€llning i branschen i och med att de stĂ€ller krav pĂ„ inblandning, sĂ€ger Charlotte Ljunggren.
Fredrik KÀmpfe tror ocksÄ pÄ det nya systemet dÀr alla flygbolag i EU fÄr samma regler.
â Det bĂ€sta sĂ€ttet just nu att se till att utslĂ€ppsökningen uteblir, Ă€r att börja flyga pĂ„ mer hĂ„llbart brĂ€nsle. DĂ„ kommer vi ifrĂ„n kopplingen att ökat flyg kommer ge ökade utslĂ€pp. Precis som stadsbussarna vi Ă„ker med tankas med HVO, sĂ„ kan vi börja tanka flygen med hĂ„llbart flygbrĂ€nsle, sĂ€ger han.
FlygresenÀrer köar i terminal 5 pÄ Arlanda flygplats. I framtiden kan det bli fler som flyger. Samtidigt hoppas Swedavia pÄ att utslÀppen kan minskas med ny teknik.
Samtidigt har flera remissinstanser varit kritiska mot ett slopande av flygskatten. Jonas à kerman, forskningsledare för strategiska hÄllbarhetsstudier vid KTH, anser att det vore bÀttre om skatten Àr kvar tills andra sÀtt att reglera utslÀppen har kommit pÄ plats.
PÄ frÄgan om flygbolagen nu kommer sÀnka biljettpriserna, i stÀllet för att satsa pengarna pÄ mer biobrÀnsle och ny teknik, svarar han sÄ hÀr:
â Ja, det Ă€r ju en vĂ€ldigt konkurrensutsatt bransch, sĂ„ det mesta talar för att flygbolagen kommer att bli tvingade att sĂ€nka biljettpriserna nĂ€r alla bolag slipper den hĂ€r skatten. EU:s kvotplikt att tanka 6 procent biobrĂ€nsle mĂ„ste de leva upp till, men det Ă€r för lite. Det kommer inte bli nĂ„gon skillnad att tala om.
Att den svenska flygbranschen har högre stÀllda mÄl Àn EU:s och att Swedavia satsar 40 miljoner kronor per Är pÄ att till viss del ersÀtta flygbolag som vÀljer det mer miljövÀnliga brÀnslet, tror han inte kommer ha nÄgon större verkan.
â Nej, det Ă€r inte mycket som tyder pĂ„ det. I och med att de alternativa brĂ€nslena Ă€r mellan tvĂ„ och fem gĂ„nger dyrare och i och med en tuff konkurrens, sĂ„ Ă€r det vĂ€ldigt svĂ„rt att se att nĂ„got flygbolag skulle gĂ„ före.
Jonas Ă
kerman befarar att utslÀppen frÄn flyget nu kommer öka nÀr flygskatten tas bort och biljettpriserna kanske sÀnks.
Flygskatten har kritiserats eftersom pengarna gick till statens kassa, inte till omstÀllningen av flyget.
Vad gör flygskatten för nytta för omstÀllningen?
â Den Ă€r inte direkt kopplad till utslĂ€ppen. Men om flygresorna blir billigare, dĂ„ konsumeras fler flygresor, sĂ„ indirekt gör skatten nytta, sĂ€ger Jonas Ă kerman som anser att koldioxidutslĂ€ppen frĂ„n flyget kommer att öka.
â Ja, utslĂ€ppen ökar eftersom det kommer vara billigare att flyga nĂ€r flygskatten tas bort. Sedan blir det ocksĂ„ en symbolisk effekt. NĂ€r skatten slopas ger det en signal till medborgarna om att de inte behöver bry sig om flygets utslĂ€pp, utan att det bara Ă€r att köra pĂ„. Det behövs bĂ„de flygskatter och EU:s nya system för att utslĂ€ppen frĂ„n flyget inte ska öka. Kvotplikten fasas in otroligt lĂ„ngsamt. Om sex Ă„r har man fortfarande 94 procent fossilt i systemet. DĂ€rför behövs Ă€ven en flygskatt innan det styrmedlet börjar verka ordentligt, sĂ€ger Jonas Ă kerman.