Under Thomas Forsbergs tid som anti-korruptionsåklagare hade myndigheten planer på att starta brottsutredningar för att komma åt dolda bonusar.
Enligt branschkännare har så kallade dolda bonusar förekommit under lång tid i byggsektorn, ändå är det något som få utomstående känner till.
Det handlar om att leverantörer av byggvaror i hemlighet skriver ut fakturor som inte stämmer med verkligheten. Följden kan bli högre byggkostnader – och de som riskerar att få betala är hyresgäster och bostadsköpare.
– Det går inte utesluta att dolda bonusar kan vara brottsliga, säger Thomas Forsberg, fram till nyligen statsåklagare vid Riksenheten mot korruption vid Åklagarmyndigheten.
Det gäller stora pengar. Bonusarna kan uppgå till miljardbelopp per år, tror Magnus Hjelmgren vid Västra Götalandsregionen som driver ett pilotfall i domstol.
Men vad handlar då det här om? Det hela är inte helt enkelt, så häng med:
Säg att ett bostadsbolag vill bygga lägenheter och anlitar en elfirma som får i uppdrag att installera strömbrytare.
Elfirman köper in strömbrytare för 20 000 kronor från en grossist. Bostadsbolaget har utlovats att strömbrytarna ska köpas in till självkostnadspris och betalar elfirman de 20 000 kronorna. Så långt ser allt ut att vara i sin ordning.
Västra Götalandsregionen påstår att elfirman fått ut 24 miljoner i hemliga bonusar i samband med inköp av elprodukter.
Men vad bostadsbolaget inte känner till är att det finns en hemlig överenskommelse mellan elfirman och grossisten som sålt strömbrytarna. I efterhand betalar grossisten tillbaka 10 000 kronor till elfirman, som ett slags "tack för affären", och det är detta som kallas dold bonus. I praktiken har alltså elfirman betalat 10 000 kr för strömbrytarna men ger sken av att ha betalat det dubbla.
Bostadsbolaget får inget veta, priset på fastigheten blir högre än den skulle vara utan bonusar. I slutänden läggs kostnaden på dem som flyttar in i lägenheterna.
Karl Sundholm, affärsutvecklare vid Castellum, är en av de aktörer i fastighetsbranschen som arbetar för att stoppa bonusarna.
Karl Sundholm är affärsutvecklare vid fastighetsbolaget Castellum och väl insatt i frågan. Han kallar de dolda bonusarna "ett ständigt pågående lurendrejeri". Han menar att de dolda bonusarna riskerar att slå extra hårt mot privatpersoner som till exempel bygger en egen villa.
– För privatpersoner är det med all sannolikhet ännu värre än för stora aktörer eftersom de inte känner till problemet, säger Karl Sundholm.
Drottning Silvias barnsjukhus är ett av Sveriges största i sitt slag. Bilden är från invigningen 2021 då drottningen var på plats.
En aktör som fått nog av problemet är Västra Götalandsregionen. När regionen skulle bygga Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg beslöt man att sätta ner foten. Regionen anlitade bland annat en elfirma och skrev då in i avtalet att man ville ha full insyn i företagets bokföring.
– Det är välkänt i branschen att sådana här bonusar förekommer och därför tecknade vi ett avtal med elfirman om total transparens, säger Magnus Hjelmgren, strateg vid Västra Götalandsregionen.
Marknaden för byggmaterial är inte transparent vilket kan bidra till att priserna stiger, anser regeringen.
Men det verkar inte ha stoppat bonusarna. Regionen höll noga koll på de fakturor som elfirman lämnade in för sina elprodukter och började då ana oråd. Regionen inledde en granskning och påstår idag att elfirman fått 24 miljoner i dolda bonusar från grossistföretaget som sålt elprodukterna. Om det stämmer har bonusarna utgjort en tredjedel av beloppen på fakturorna.
Om inte elfirman visar sin bokföring för Västra Götalandsregionen blir det viten på 100 000 kronor i veckan. Det har Göteborgs tingsrätt beslutat.
När regionen krävde att elfirman skulle visa sin bokföring fick de nej, trots insynsavtalet. Regionen vände sig då till Göteborgs tingsrätt som i december i fjol fastslog att elföretaget måste ge regionen full insyn i ekonomisystemet. I annat fall blir det ett vite på 100 000 kronor i veckan. Målet har överklagats och är ännu inte avgjort av högre instans.
Istället för att handla upp byggmaterial till bästa pris väljer företag att köpa av de säljare i grossistbranschen som erbjuder högst bonus. Det hävdar Konkurrensverket.
Enligt branschkännare som UNT talat med är domen den första i sitt slag. Elfirman vill inte ge några kommentarer.
Före detta åklagaren Thomas Forsberg anser att dolda bonusar kan utgöra bedrägeri.
– Den här typen av bonusar är en grogrund för att luras, säger han.
Elfirman som stämts av regionen vill inte ge insyn i sin bokföring, trots att man utlovat det i avtal.
I sitt avtal med regionen hade elfirman alltså utlovat elprodukter till självkostnadspris. Om det skulle visa sig att elfirman fått dolda bonusar har avtalet inte följts.
– I så fall har Västra Götalandsregionen lurats att betala för mycket. Det bör vara tillräckligt för att rättsväsendet ska inleda en förundersökning om bedrägeri, säger Thomas Forsberg, som numera är fristående anti-korruptionsexpert.
För att bonusarna ska vara olagliga måste med andra ord elfirman eller någon annan installatör ha utlovat att man inte ska ta något extra för byggmaterialet. Det här exemplet gäller elprodukter men det kan lika gärna handla om rör, virke, sten eller annat byggmaterial.
"Dolda bonusar är ett samhällsproblem som ökar byggkostnaderna och gör det dyrare att bo". Det anser Magnus Hjelmgren, strateg vid Västra Götalandsregionen.
Magnus Hjelmgren vid Västra Götalandsregionen ser bonusarna som ett samhällsproblem.
– Enbart i vårt ärende med elfirman tror vi det förekommit bonusar på 24 miljoner kronor. Tar man hela byggbranschen i landet handlar det tveklöst om hundratals miljoner per år, men jag gissar att det i själva verket rör sig om miljardbelopp.
Om det är så vanligt med bonusar, varför har inte fler gått till domstol med de som försöker luras?
– Det är väldigt svårt att bevisa bonusar, svarar Magnus Hjelmgren. Ofta slutar det med sekretessbelagda förlikningar och återbetalningar som plåster på såren. Dessutom är det dyrt med rättsprocesser, hittills har vi lagt ut sju miljoner kronor i advokatkostnader på målen mot elfirman. Det tar mycket resurser men den här gången beslöt vi att inte ge oss.
Västra Götalandregionens mål mot elfirman är inte slutgiltigt avgjort utan ska upp i hovrätten.
Även i Uppsala är företag på tå för att stävja bonusarna.
Robert Ahlstedt, affärsområdeschef vid Castellum i Uppsala, säger att man försöker komma åt systemet genom avtal där leverantörerna utlovar full transparens kring vad de betalat för produkterna. Det rör sig om avtal som sedan följs upp noga, alltså samma taktik som inom Västra Götalandsregionen.
– Leverantörer som motsätter sig sådana avtal kommer inte ifråga för affärer med oss. Det är svårt att få insyn i den här problematiken men i och med avtalen tycker jag att det rör sig åt rätt håll i branschen, uppger Robert Ahlstedt.
Uppsalahem granskar fakturor och annat hos sina huvudentreprenörer, bland annat för att se att hemliga bonusar inte förekommit.
Enligt Martin Halldén, ekonomichef på Uppsalahem, är problematiken med dolda bonusar välkänd men svår att bekämpa och Uppsalahem har hittills inte avslöjat något sådant fall.
– När vi anlitar en huvudentreprenör för nybyggnation går vi igenom deras ekonomisystem, berättar Martin Halldén. Men om dolda bonusar ligger längre ner i kedjan av entreprenörer kan vi inte se det. Det skulle kräva mer omfattande kontroller vilket är för tidskrävande utifrån våra resurser.
De dolda bonusarna i byggbranschen "riskerar att öka sannolikheten för korrupta affärsrelationer". Det skriver Konkurrensverket i en rapport från 2021.
I en rapport från 2021 skriver Konkurrensverket att bonusar i byggbranschen "riskerar att öka sannolikheten för korrupta affärsrelationer". Istället för att köpa in byggmaterial till bästa pris väljer företagen att göra affärer med de säljare som erbjuder högst bonus, hävdar myndigheten.
På uppdrag av regeringen ska Konkurrensverket föreslå åtgärder mot bonussystemet. På bilden regeringskansliet Rosenbad i Stockholm.
Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för att stoppa bonusarna.
– Jag skulle säga att det är relativt vanligt med retroaktiva rabatter (dolda bonusar) inom byggsektorn, uppger Johan Selin vid Konkurrensverket.