Här är det nya klimatriset.
Ris är en viktig basföda för mer än hälften av jordens befolkning men risodling är starkt förknippat med utsläpp av enorma mängder av växthusgasen metan. Det har därför varit viktigt att ta fram nya sorters ris som kan minska utsläppen, vilket en forskargrupp i Uppsala nu har lyckats med.
– Metangas är en väldigt stark gas, starkare än koldioxid, och ungefär 13 procent av människans utsläpp av metan sker genom risodling, säger Anna Schnürer, professor i mikrobiell bioteknik på SLU, huvudansvarig för forskningen.
Under de senaste tio åren har forskare på SLU försökt ta fram ett nytt, mer miljövänligt ris, genom traditionell växtförädling. De har korsat två olika sorters ris och har nu lyckats få fram en avkomma som ger bra skörd och som släpper ut 70 procent mindre metan än vad ris traditionellt gör. Det nya riset har testodlats i Kina.
– Vi tittade på gamla rissorter som hade de egenskaper som vi sökte och korsade med ett högavkastande ris, säger Anna Schnürer.
Forskargruppen tog fram ett nytt ris redan 2015 som var genmodifierat, vilket fick stor uppståndelse i media internationellt och som även UNT rapporterade om. Det genmodifierade riset var ett stort framsteg när det togs fram men har sina begränsningar.
– Det genmodifierade riset får odlas i USA men inte i länder som Kina, vilket är största producent av ris i världen, säger Anna Schnürer.
Forskaren Chuanxin Sun är hjärnan bakom projektet. Här står han med risplantor i fytotronen vid SLU i Uppsala.
Efter det var det viktigt för forskarna att få fram ett ris som inte var genmodifierat så att det kan odlas i Kina, då de inte godkänner genmodifierat ris för odling. Det nya riset, som nu har tagits fram och som inte är genmodifierat, registreras nu i Kina och andra länder så att det kan komma ut på marknaden och introduceras för lantbrukare.
– Kina är inte lika brydda i att de släpper ut stora mängder metan i sin risodling som vi är här. Det är väldigt viktigt att ett sådant här ris har en hög avkastning så att lantbrukarna ser en vinning i att odla det riset framför mindre miljövänligt ris, säger Anna Schnürer.
Under framtagningen av det nya riset testade forskarna att odla en äldre rissort i Uppsala längs med Fyrisån på ett litet fält. Riset lyckades växa till sig och gav ifrån sig en liten skörd. Den äldre sorten ris ger dock ingen hög avkastning. Anna Schnürer menar att det därför kan bli svårt att introducera det på en marknad i Sverige. En fördel med att odla ris i Sverige är dock att arsenikhalterna i jorden här är lägre än vad det är i andra delar av världen där ris produceras. Svenskproducerat ris skulle därför innehålla mindre arsenik.
– Det finns nog ingen marknad för risodling för vår konsumtion i stort men om man vill ha ett lite lyxigare alternativ eller speciellt framtaget för småbarn då det innehåller lägre nivåer av arsenik så är det ett alternativ, säger Anna Schnürer.
Inne i det lilla växthuset odlades riset i Sverige, längs med Fyrisån utanför Uppsala.
Vid provsmakningen av det nya riset insåg forskarna att de hade väldigt olika syn på hur konsistensen på ris ska vara.
– Riset var gott men vi hade väldigt olika preferenser, det skilde sig på vad jag och vad de forskare som har ursprung från Kina tyckte om riset, men alla tyckte att det var gott, säger Anna Schnürer.