Klockan började nÀrmade sig 22-tiden och Ylva Andersson i Björklinge hade slagit sig till ro framför teven. DÄ plötsligt hÀnde det.
â Det bara smĂ€llde till. Min man trodde det var luftvĂ€rmepumpen som trillat ner frĂ„n vĂ€ggen i hallen! Jag sprang ut och sĂ„g hur ett gĂ€ng ungdomar i högstadieĂ„ldern sprang ivĂ€g, berĂ€ttar hon.
I hallen lÄg det glassplitter överallt och i fönsterrutan en bit ner pÄ dörren fanns ett stort hÄl. Ylva Andersson larmade polisen, som var snabbt pÄ plats. Polisen Äkte en runda genom Björklinge och visade upp sig i samhÀllet efter att man hÄllit förhör hos Ylva, men de misstÀnkta ungdomarna fick man inte tag pÄ. Brottsrubriceringen Àr skadegörelse.
â Det var vĂ€ldigt obehagligt, jag blev bĂ„de uppskĂ€rrad och rĂ€dd. Jag sprang ut och skrek efter dem. Min dotter undrade hur jag vĂ„gade, men jag var sĂ„ full av adrenalin.
Ylva Andersson kÀnner sig trots den otÀcka hÀndelsen trygg i sitt hem. Hon tror att det var en slump att just hennes hem blev utsatt.
â Jag har ju varit förskollĂ€rare hĂ€r i Björklinge lĂ€nge och alla ungdomar vet att "dĂ€r bor ju gamla fröken". Och jag brukade pĂ„ goda omdömen frĂ„n mina elever, berĂ€ttar hon.
Nu uppmanar hon bÄde ungdomar och förÀldrar att prata med varandra om det som hÀnt. Hon hoppas att hÀndelsen sprids till de skyldiga som pÄ sÄ sÀtt kanske inser allvaret i att förstöra nÄgons hem.
â Jag vill inte anklaga alla ungdomar, men de skyldiga kanske fĂ„r sig en tankestĂ€llare. Det hĂ€r var ett dĂ„ligt busstreck, sĂ€rskilt i dessa tider. Gör man nĂ„got sĂ„nt hĂ€r, dĂ„ har man gĂ„tt för lĂ„ngt.