Zonkartan – viktig guide för hobbyodlaren

Ända sedan 1910 har zonkartan hjälpt odlare i vårt avlånga land. Den ger en vägledning om vilka växter det är idé att försöka sig på. Men hur är den utformad och påverkas den av klimatförändringarna?

För att få en prunkande trädgård bör man utgå från de förutsättningar som finns på platsen. En bra början är att ta reda på vilken trädgårdszon man bor i. I Sverige finns åtta stycken.

För att få en prunkande trädgård bör man utgå från de förutsättningar som finns på platsen. En bra början är att ta reda på vilken trädgårdszon man bor i. I Sverige finns åtta stycken.

Foto: Anders Wiklund/TT

Bostad2020-02-02 13:01

Alla som drömmer om en prunkande trädgård måste börja med att ta reda på vilka grundförutsättningar som råder på just den plats där man vill skapa sin oas. Ett första steg är att undersöka i vilken växtzon man bor i. Klimatbetingelserna och årstidernas påverkan på det som växer är så pass likartade att man kan ringa in dem i ett område.

Sverige är indelat i åtta sådana zoner, där zon 1 är den mest gynnsamma och zon 8 den mest utmanande. Indelningen är en grov fingervisning och gäller främst vedartade växter, alltså träd, buskar och klätterväxter.

– De som säljs i Sverige har försetts med härdighetsangivelser. Dessa bygger på odlingserfarenhet men också på mer eller mindre kvalificerade gissningar och ibland tyvärr alltför optimistiska spekulationer, säger Tomas Lagerström.

Han är landskapsarkitekt och växtexpert, pensionerad universitetslektor i växtmateriallära på SLU Uppsala och vice ordförande i Riksförbundet Svensk Trädgård. Det är förbundet som äger och ansvarar för zonkartan. Den första kom redan 1910 och hade bara fyra zoner.

Växtkartan togs fram för att hjälpa äppelodlare med härdighetsangivelser och grundades på meteorologiska observationer. När man la till odlingserfarenheter av olika fruktsorter förfinades kartan ytterligare och fick sex zoner. På 1940-talet utökades trädgårdsrådgivningen och sortimentet med vedartade prydnadsväxter inkluderades. Eftersom en del av dem är härdigare än de tåligaste fruktsorterna utökades kartan med zonerna 7 och 8.

Det är inte bara växtzonen som avgör hur odlingen kommer att lyckas. Jordmån, nederbörd, dränering, snötäcke, sol- och vindförhållanden spelar också roll. Liksom hur tomten ser ut, om den vetter mot söder eller norr.

– Om du bor på landet eller i stan har också betydelse. Byggnader i tätorter ger ett vindskydd och det finns vägar och trottoarer som absorberar solljuset och fungerar som värmemagasin under natten, säger Tomas.

Höjdskillnader är ytterligare en parameter att ta in i beräkningen. Det är lätt att förstå om man någon gång har cyklat genom ett landskap en sommarnatt och känt hur stor skillnad det kan vara på luftens kylighet.

– Kall luft rör sig som vatten, från högre till lägre partier i landskapet.

Zonindelningen är ett viktigt verktyg både för hobby- och proffsodlare, menar Tomas Lagerström.

– Den har stor relevans för att bestämma platsens odlingsmöjligheter. Det finns ju ekonomiska intressen: är det värt att investera i detta?

Särskilt för den landskapsarkitekt som sitter och planerar stadsmiljöer i någon av landets alla kommuner. Då gäller det att ha koll på vilken härdighet som krävs.

– Kylan på vintern är inte problemet. Det är i stället förhållandena på våren och hösten. Det gäller att växten inte startar för tidigt eller avslutar för sent.

Man kan fråga sig hur mycket zonindelningen påverkas av klimatförändringarna.

– Jag brukar säga: Så länge Golfströmmen fortfarande behåller sin bana och styrka, så länge Vänern och Vättern och Östersjön ligger där de gör – alltså att alla fasta förutsättningar kvarstår – då består även zonerna.

Även ljusförhållandena under året är desamma. Alltså består de gemensamma förutsättningarna i varje zon.

– Däremot kan det vara motiverat att se över och revidera många växters härdighetsangivelser. Nordgränsen för många arter och sorter har förskjutits norrut, säger Tomas Lagerström.

Han har gjort egna iakttagelser under sina 40 år som odlare.

– De klimatförändringar som har förutspåtts har hittills stämt väl med vad vi har upplevt. Extremväder med torka respektive skyfall har också blivit vanligare.

Han och hans fru, trädgårdsprofilen Maj-Lis Petterson, bor utanför Uppsala där de har en trädgård med flera "referensväxter". Han märker att det har blivit varmare och att flera växter har ändrat beteende. Han har en japansk körsbärskornell som planterades 1976. Den brukade blomma i månadsskiftet april–maj, men de senaste tio åren sker blomningen snarare i slutet av mars.

– Jag har aldrig upplevt att det har varit så här varmt. Vår trollhassel började slå ut första veckan i januari, en månad tidigare än någonsin.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!