Vid en röd liten stuga i Tunabergskolonin i Uppsala vimlar det av betongskapelser. I trädgården står en grönmålad drake, inne i huset finns en klocka med betongfond och vid husets sida finns en diskbänk i betong.
Ett av de största verken är en meterlång ängel med vingar av metall som hänger i ett äppelträd. Allt detta kommer från Anders Olssons hand och han berättar att betong blivit populärare på senare år till följd av trenden med rå industridesign.
– Jag uppskattar betong för materialets råa yta och att det går att klara sig på liten kassa. En femtiolapp räcker till en hel säck betong på 25 kilo. Det innebär att man kan kasta bort de verk som blir dåliga utan att det kostar så mycket.
För runt 20 år sedan testade han att skapa i betong för första gången efter att tidigare ha arbetat med gips.
– Jag hade ett stort rabarberblad här i trädgården. Jag lade helt enkelt ut lite betong på rabarberbladet och när det stelnat hade det blivit en fin avgjutning som gick att använda som skål, berättar Anders.
Det visar sig att han har kvar förstlingsverket i sin trädgård. Med tanke på att det fortfarande är i fint skick kan man lägga ännu en punkt till listan över betongens egenskaper: den är mycket beständig och tål att utsättas för väder och vind.
Anders betongintresse tog fart med rabarberbladet. En kompis ville gärna ha ett eget exemplar som fågelbad. Anders bredde silikon över bladet och fick då en form som han kunde använda för att göra en avgjutning.
– Då upptäckte jag hur kul det är att jobba med betong. Kanske lite för kul tycker en del i min omgivning, skrattar han och berättar om en belamrad källarlokal där skapandet pågår.
Hur kommer man då igång? Anders Olsson, som till vardags arbetar vid en förskola i Uppsala, rekommenderar novisen att börja med det allra enklaste; att gjuta i en färdig form.
Man kan till exempel ta en vanlig glassburk av plast som man smörjer invändigt med lite matolja. Blanda ut betongen med vatten och häll röran i formen. Efter ett par dagar när betongen härdat klart tar man ut den ur glassformen.
Vips har man en trampsten att lägga ut i rabatten att gå på så man inte kliver på de växter som man är rädd om. Eller varför inte använda skapelsen som grytunderlägg. Målas pjäsen blir den extra fin.
Men det går att framställa betydligt större saker än så. Anders serverar kaffe i kolonistugeträdgården och bordsskivan han ställer muggarna på är givetvis av betong. Han har slipat skivan jämn, men låtit den behålla en del skrovlighet så att den inte är fullt så välputsad som en marmorskiva.
Anders Olsson är med i Gottsunda konstgille som ibland ordnar utställningar där han visar sina betongföremål. Han ställde även ut under Kulturnatten i Uppsala förra helgen.
Med åren har personer i hans omgivning fått upp ögonen för betongskapandet och beställningar droppar in. Det som efterfrågas mest är skulpturer men även trampstenar vill många ha.
– Jag gillar att sprida mina skapelser och det är enkelt att duplicera i betong om man väl gjort en form.
Bara fantasin sätter gränser. I trädgården finns till exempel en runsten där han ristat en slingrig runtext: "Anders reste sten för sina barnbarn Vide, Juno och Joanna. Må gudarna vara er nådiga".
– Det finns ingen broms för vad man kan tillverka i betong. På gott och ont.