Läget mellan skog och vatten i Åkerby i norra Uppland fick Kristina Gyllensköld att falla för det nedgångna smedbostad som hon såg stor potential och idel möjligheter i. Efter ett besök dröjde det inte länge innan hon bestämde sig för att slå till.
– Efter att ha bott i Stockholm större delen av mitt liv så ville jag flytta ut på landet. Jag hittade det här torpet på nätet, åkte upp och tittade på det och sedan slog jag till direkt. Huset såg faktiskt förfärligt ut men jag såg vad man kunde göra med det och vad det kunde bli. Miljön, läget och allt runt omkring var fantastiskt och jag älskar att fixa med gamla hus, säger Kristina Gyllensköld.
Hon insåg att renoveringen skulle ta lång tid och mycket energi men tio år senare har huset förvandlats till idylliskt hem. Överallt syns charmiga detaljer och spår från torpets ursprung och mycket är bevarat från 1700-talet. Att behålla bostadens historia och tradition var viktigt för Kristina. Renoveringen genomfördes hela tiden med en tanke på att det gamla och nya skulle blandas ihop.
– Framför allt atmosfären är gammal och jag har varit mån om att behålla husets historia. Inne i torpet har jag mest ärvda möbler från tidigare bostäder och det ger en härlig känsla.
Torpet byggdes år 1723 i det gamla brukssamhället och var tidigare smedbostad bestående av två lägenheter. Den tidigare ägaren fixade till torpet en hel del men huset hade stått tomt i två år när Kristina köpte det.
– Det är så kul med husets historia och att tänka tillbaka på hur det var för nästan 300 år sedan. Folk i området har berättat hur det var på tiden när det kryllade av ungar på gatorna, alla vantar som måste hängt över vedspisen och hur det inte fanns något vatten.
När Kristina köpte och flyttade in i bostaden för tio år sedan – hon minns utan problem det exakta datumet som är 17 juli – var torpet fallfärdigt. Renoveringsbehovet var enormt men möjligheterna ännu större och arbetet satte igång. I början fick Kristina ställa ut flera hinkar på golvet när regnet tog sig in och taket var ett av de första projekten hon började med.
– Jag hade ingen större plan för renoveringen utan ville göra huset trevligt. Det tog ungefär två år innan jag var helt klar med målningen, tapetseringen och alla taken på uthusen. Det var mycket arbete men roligt jobb som jag alltid tyckt om att pyssla med.
De första fyra åren var Kristina i torpet på somrarna men allt eftersom gick renoveringen framåt och bostaden blev bättre. I september 2012 flyttade hon in för att bo året runt i huset som tack vare tålmodigt arbete och en rejäl dos kärlek förvandlats till hennes hem.
– Det har varit jättekul och trevligt att flytta ut hit, det blev en väldig förändring från att bo i lägenhet i Stockholm men jag ångrar absolut ingenting. Jag gillar att hålla på i trädgården och att kunna göra det är en dröm som gått i uppfyllelse. Att sätta fötterna i gräset på sommaren är alldeles underbart.
Kristina har tidigare fixat till andra hus och erfarenheterna tog hon med sig till torpet i Åkerby. I efterhand minns hon med glädje resan från ruckel till ett drömhem. Gammeldags charm och de tidstypiska detaljerna gör att det ibland känns som tiden stått stilla. Invändigt har hon målat och tapetserat de flesta rummen själv och på tomten finns även garage, bod och loft.
– Jag tycker inte om att samla på mig saker utan gör av med det mesta och gillar att få undan det jag har. Var sak har sin plats och jag kan röra mig fritt i huset.
Det extra utrymmet med inrett loft och vind passar perfekt när barn, barnbarn och andra bekanta kommer på besök eftersom de kan sova över. Familjen brukar fira högtider och bemärkelsedagar tillsammans i Åkerby. Dessutom händer det att turister som kommit för att besöka det gamla brukssamhället stannar och fotar hennes stockrosor som sträcker sig runt huset.
– När jag flyttade hit var det ganska ödsligt och många hus som stod tomma. Nu är vi fem stycken som bor här året om och ytterligare en som renoverar för att flytta in framöver. Grannarna är jättetrevliga och de är en stor anledning till att jag trivs så bra här.
Torpet och tomten präglas av en kärlek till det gamla. Det mysiga köket har blivit husets hjärta med dess vedspis som är original från 1700-talet och de flesta möblerna är arvegods som Kristina fått från familj och vänner.
– Jag skulle gärna köpa ett litet ruckel till eftersom jag är klar här, nu sitter jag mest och läser. Det är mycket att göra i trädgården med gräsmattan och odlingarna men det börjar klia i fingrarna om jag inte har något att göra.