Blänkande och lockande ligger besticken i skyltfönstret. Men det är inte förrän du håller ett i handen som den verkliga designen märks. Hur känns gaffeln i munnen? Och skeden – är den tillräckligt djup för soppan? Bestick följer en väldigt strikt tradition. Detta trots att bestick som ätredskap är ett förhållandevis nytt fenomen. Länge var det handen, våra tänder och en kniv som gällde.
Inte förrän under 1500-talet började bestick med dagens utformning att tillverkas. Ändå är det sällan något avviker särskilt mycket, ännu i dag. Ätpinnarnas utbredning märks allt oftare men de har knappast rubbat knivens, gaffelns och skedens ställning i vår kultur. Kanske för att kroppen har sina gränser för hur stora variationer man kan göra utan att gå miste om funktionen. Kanske för att våra tillagningsvanor kräver redskap som håller fast och kan dela maten på tallriken. Barbro Berlin, tidigare Wesslander, har arbetat med att formge produkter för det dukade bordet under hela sin yrkesverksamma tid. Hon vet vad som är viktigt och vad som går att förändra utan att förstöra verktygens funktion och mening.
– Grepp och känsla är de stora utmaningarna när man ska formge bestick och köksverktyg. Små detaljer gör skillnader i helhetsupplevelsen. Ett redskap ska vara skönt att hålla i, det ska ligga naturligt i handen.
Barbro jobbar med att hitta rätt vinklar. Hur ska skaftet vara, hur brett, hur långt, hur tjockt? Och hur påverkar materialets egen tyngd balansen i besticket? Alla dessa frågor ska bakas in i det färdiga resultatet och förhoppningsvis knappt märkas av användaren. För finns det en obalans känns det direkt. Är det riktigt illa kan det till och med göra det svårt att äta eller servera ordentligt.
– Jag har precis gjort Gondol, en vidaretolkning av den traditionella tårtspaden. Vi kallar den ”köksverktyg” eftersom den har vidare funktioner än att bara skära tårta. Man ska kunna skära, komma åt i hörnen, lyfta ut och servera på ett precist sätt.
Gondol har till exempel ett skaft med den platta delen uppåt, för att du ska känna besticket tydligare när du greppar det. Bladet är så pass vasst att det ska kunna skära en tårta eller en paj mer exakt än den traditionella tårtspaden som ofta är för trubbig. Hela verktyget har dessutom en inneboende rörelse i sin form. När man trycker till med bladet och skär ner i tårtan guppar den till precis som när båtarna i Venedigs kanaler stöter ut från kaj. Därav namnet. Valet av material gör också sitt till. Ett bestick ska vara vackert i dukningen.
– Det är ju ofta vid ett festligt tillfälle man tar fram en tårtspade. Jag ville att den skulle ha en egen roll på bordet och synas lite extra, berättar Barbro.
– Rostfritt stål och mattborstad mässing är både praktiskt och ger en lagom lyxig känsla.
Förr i tiden hängde man silverskedar i bältet när man gick på fest för att visa hur rik man var. Ju fler desto rikare. Att ta med egna bestick var över huvud taget det gängse bruket. Kanske läge att vara retrotrendig och hänga en tårtspade i skärpet när du ska på kalas nästa gång? Ta med en tårta också, för säkerhets skull.
Ätpinnar. Den ståtligt långbenta tranan fungerar som ätpinnar. 79 kronor, Favoritsaker.
Foto: Favoritsaker
nylansering. Salladsbestick av Pierre Forsell relanserades våren 2011. När besticken kom på 1950-talet ansågs formen vara futuristisk. I dag känns den än mer tilltalande och modern, 399 kronor, Gense.
Foto: Åke Gunnarson
Nyhet. En nyhet i höst är Monica Försters bestick Dorotea. Namnet är en hyllning till hennes egen uppväxt på Hotel Dorotea där pappan var kock. Ett stramt formspråk med rundade avslut och balans. 16 delar, 1 379 kronor, Gense.Foto: Gense
båtformad. Som en guppande båt gungar köksverktyget Gondol när det skär genom tårtan. 450 kronor, Klong.
Foto: Klong