Om trädgårdsdesignern får välja

– Jag lägger mycket tid på att förklara hur träd och växter bär sig åt och varför de är viktiga. Att det behövs både tak och väggar för att skapa de gröna rummen, säger Annika Sjölin Waerner.

Det är ingen slump att hon riktade blicken mot England när hon skulle utbilda sig. Den engelska trädgårdsstilen med sina idegranshäckar och formklippta buskar är en förebild för henne.

Den egna trädgården är ett bra bevis på det. Mitt på den skånska slätten, omgivet av åkrar och böljande sädesfält, har Annika Sjölin Waerner sina 6 500 kvadratmeter. De 20 almar som förr gav skugga och intimitet åt platsen är borta, döda av almsjukan.

Boningshuset ligger mitt på tomten och baksidan är lummig och grön med mycket buskage och marktäckande perenner. På framsidan är den stora grusplanen uppdelad i flera rum med hjälp av en tvärsgående bokhäck och en ligusterhäck. Bakom bokhäcken står växthuset och här finns ytterligare en sittplats bakom en annan kortare häck. Trots att det är stora ytor känns trädgården behaglig och intim.

– Det är viktigt att inte se allt med detsamma. Det ska ta lite tid att upptäcka en trädgård. En häck att gå runt, ett träd med en vacker krona, en växt som doftar underbart men som gömmer sig i rabatten och kanske till och med en prydnadssak som tittar fram bland buskarna.

Det enda som blommar hos Annika nu på sensommaren är den röda solhatten.

– Nej, jag har inte så mycket blommor över huvud taget. För mig är det mycket viktigare med färger och former på bladen. Att plantera rödbladiga växter med brokiga eller gulbladiga tillsammans med höga spirande gräs – att utnyttja kontrasterna hos växterna och kombinera dem. Om man köper tre stycken röda buskar ska man inte sätta dem tillsammans i en grupp utan hellre plantera ut dem så att de förstärker något annat i rabatten.

Annika Sjölin Waerner jobbade tidigare som barnmorska men bytte karriär när hon tyckte att yrket gick mot mer teknik än hantverk.

Under ett par år arbetade hon på sina lediga dagar i en handelsträdgård och kände att hon fick använda sina händer och lära sig arbetet från grunden. Utbildningen till trädgårdsdesigner hittade hon sedan i England och läste i tre år på distans.

Från att hjälpa barn till livet ger hon nu i stället konkreta råd om hur man skapar liv i sin trädgård, men i bland smyger sig den lite auktoritära stilen som hon hade nytta av som barnmorska in i arbetet även nuförtiden.

– Är man bara säker på sin sak kan man få många att gilla form och bladkontraster, säger Annika.

Mycket kunskap har gått förlorad hos den yngre generationen och det händer att Annika får rycka ut för att plantera ett äppelträd hos unga kunder som är rädda att inte göra rätt.

– Och så är det mycket pedanteri i trädgårdar i dag, man är rädd att växter skräpar ned och vill ha det perfekt med detsamma. Men det gäller att våga lite. Experimentera och njuta av det som lyckas och vända ryggen åt det som inte går så bra.

Säger Annika som inte heller alltid gör rätt. De båda prydnadsträd som hon planterade intill huset hamnade till exempel lite för nära fasaden och ska flyttas.

– Här har jag aldrig haft någon plan. Men jag älskar att planera åt andra, säger Annika.

Dagens stenlagda villatomter är hon inte särskilt förtjust i.

– Det är en myt att det är lättskött med sten. Lägg hellre gräs råder jag och låt en robot stå för klippningen. Då blir det lättskött.

Men många vill ändå ha grusytor i dag. Det är snyggt och hyfsat enkelt om man lägger grus som är under tolv millimeter i storlek. Då kan man skyffla för att hålla ogräset borta.

– Min gård skyfflar jag var tredje vecka. Det räcker för att hålla den snygg. (TT)