Polisen gjorde teknisk undersökning på platsen.
Tisdag den 29 april skulle 16-årige Omar klippa sig på frisörsalongen i Fålhagen. Han kom dit, ringde sin pappa och bad honom swisha pengar. Det är den sista kontakten de hade.
I en lägenhet i Uppsala möter UNT släkt och vänner till Omars familj. De har samlats för att sörja. Utanför blommar körsbärsträden. Barn leker på gården. En man vi kan kalla Ibrahim kokar kaffe och bjuder på kakor. Sedan berättar han vad som hände den där tisdagen i slutet på april.
– Vi såg på TV att det hade varit en skjutning så jag åkte med Omars pappa till frisörsalongen. Vi försökte prata med polisen men fick inte veta någonting, säger Ibrahim.
Han förklarar hur de lämnade brottsplatsen och istället åkte runt till polisstationen, samlingsplatsen på Röda korset, akutmottagningen och stannade poliser på stan. Allt för att få reda på vad som hade hänt Omar.
Till en början fanns uppgifter om att det både fanns döda och skadade, och de ville veta om Omar levde. Larmet om skjutningen kom vid 17-tiden, Ibrahim och Omars pappa var ute till efter klockan 03 på natten. De stötte på två poliser på stan som patrullerade inför valborg. Polisen sa åt dem att åka hem och att de skulle bli kontaktade så fort de visste mer.
Ibrahim rynkar pannan och tittar ned i bordet.
– Klockan 05 ringde pappan mig. Polisen hade kommit hem till honom och sagt att Omar var död. Det är hemskt, de fick vänta i 12 timmar innan de fick veta vad som hänt.
Fredagen efter mordet flaggade alla skolor i Uppsala på halv stång.
Så besannades föräldrarnas värsta mardröm. Deras son är död, kallblodigt mördad medan han klippte sig. Samtidigt mördades också Aiham, 15, och en man i tjugoårsåldern.
Ibrahim berättar hur många föräldrar i området lever i konstant oro för sina barn. Gängen försöker hela tiden rekrytera och om barnen säger nej kan de bli hotade. Han har själv GPS på sina barns mobiler och skjutsar dem överallt, trots att flera av dem är tonåringar.
– Det här är det värsta vi har upplevt, det är oskyldiga barn, säger Ibrahim.
– Vi kollar över axeln varje gång vi går ut. De använder maffiatekniker, de är terrorister som dödar oskyldiga.
Polisens avspärrningar utanför frisersalongen.
Det ringer konstant i Ibrahims mobil. Han är mycket engagerad i lokalsamhället och hjälper till att ordna med platser som vänner och släkt kan samlas på för att sörja. Snart ska Omar begravas.
– Jag försöker hjälpa till, dela på sorgen. Jag träffar familjen varje dag, berättar Ibrahim.
Innan dådet var han med och ordnade träffar för föräldrar och ungdomar där de kunde umgås. Omar brukade vara med. När Ibrahim får frågan om hur han var som person ler han.
– Han var en väldigt, väldigt trevlig kille med mycket respekt. Han hälsade alltid när man stötte på honom på gatan och han kände alla. En mycket glad kille, som vi tyvärr förlorat, säger Ibrahim.
Omar gick i första klass på Rosendalsgymnasiet.
Omar gick i ettan på Rosendalsgymnasiet och Ibrahim berättar att han drömde om att bli flygplansmekaniker eller pilot inom Försvarsmakten. Han spelade fotboll flera gånger i veckan och hängde med kompisar. Men nu är det tomt på fotbollsplanerna. Alla sörjer.
Ibrahim har bott i Uppsala i flera decennier och säger att han har älskat att bo här. Men nu vill han flytta från staden.
– Jag kan inte bo kvar, jag måste flytta någonstans där det är lugnt för att skydda mina barn. Jag kan inte sova för jag är så ledsen och orolig.
Ibrahims mobil ringer, det är hans fru. Han förklarar att barnen har slutat skolan och han måste åka och hämta dem. Han vågar inte låta dem gå själva.