Intresset för byggnadsvĂ„rd ökar i Sverige och numera Ă€r det inte bara torpen pĂ„ landsbygden som lockar oss att lĂ€sa pĂ„ om linoljefĂ€rg och tidstypiska detaljer. Ăven bland lĂ€genhetsĂ€gare finns det ett sug efter att förstĂ„ vad som Ă€r original, vad som tillkommit senare och hur man skall vĂ„rda sin bostad.
Stellan Ridderstrand Àr byggnadsantikvarie och har tillsammans med kollegan Vicki Wenander skrivit en bok om byggnadsvÄrd för lÀgenheter.
ââNumera finns kommersiella skĂ€l att lyfta fram det ursprungliga. Det finns pengar att spara genom att vĂ„rda i stĂ€llet för att byta ut, sĂ€ger berĂ€ttar han.
Om det till exempel kĂ€nns kallt med gamla tvĂ„glasfönster kan man byta ut det inre glaset mot energiglas. LĂ€genheten blir varmare samtidigt som man behĂ„ller bĂ„garna â som ofta Ă€r av god kvalitet â och det vackra ytterglaset med sina ojĂ€mnheter. Det blir ocksĂ„ mycket billigare Ă€n att byta fönster helt.
LĂS MER: Konsten att rĂ€dda ett gammalt kök
Allt behöver inte vara i original frĂ„n nĂ€r huset byggdes för att ha ett vĂ€rde. I stĂ€llet talar Stellan Ridderstrand och hans kollegor om âĂ„rsringarâ, att det kan finnas detaljer i en bostad frĂ„n varje tidsepok, som alla Ă€r vĂ€rda att bevara. I hans egen lĂ€genhet, byggd i slutet pĂ„ 1800-talet, finns tydliga spĂ„r efter en ombyggnad pĂ„ 1930-talet.
ââVid det hĂ€r laget Ă€r de detaljerna 85 Ă„r gamla, sĂ„ Ă€ven om lĂ€genheten inte sĂ„g ut sĂ„ ursprungligen Ă€r det fint att lĂ„ta dem vara kvar.
Stellan Ridderstrands eget intresse för byggnadsvÄrd vaknade tidigt. Genom att jobba med familjens sommarhus lÀrde han sig att modern fÀrg flagnade nÀstan direkt, medan linoljefÀrgen frÄn början av 1900-talet Äldrades vackert. Han började lÀsa pÄ om material, gamla snickerier och kakelugnar. Under gymnasietiden stod det klart att intresset skulle bli en karriÀr.
I dag arbetar han med olika typer av uppdrag â allt frĂ„n att agera expert i en frĂ„gespalt i en inredningstidning till att vara antikvariskt sakkunnig i byggprojekt som rör Ă€ldre byggnader. Han arbetar Ă€ven med att hjĂ€lpa privatpersoner att fatta beslut kring sina bostĂ€der.
ââDet finns tvĂ„ anledningar till varför mĂ€nniskor vĂ€nder sig till mig. Antingen har de köpt ett i princip orört gammalt hus och vill ha hjĂ€lp att avgöra hur de ska ta hand om det. Eller sĂ„ har de köpt ett âkraschatâ hus, som jag brukar kalla det.
DÄ har tidigare Àgare gjort om sÄ mycket att huset inte gÄr att kÀnna igen. Det kan ocksÄ handla om att gestalta en utbyggnad sÄ att den passar in.
LĂS MER: 60-talsköket blev 20-talskök pĂ„ tre mĂ„nader
För just lÀgenheter som man bor i Äret om Àr det svÄrt att bevara allt i ursprunligt skick, eftersom hemmet ska fungera i vardagen ocksÄ. Vi kanske behöver fÄ in moderniteter som disk- och tvÀttmaskin, ytskikten i badrummet mÄste vara tÀta och arbetshöjden i köket bekvÀm.
ââOm man behöver renovera ett kök tycker jag antingen att man ska försöka Ă„terskapa hur det sĂ„g ut frĂ„n början, eller vĂ€lja att sĂ€tta en ny âĂ„rsringâ genom att bygga ett kök som fĂ„r representera 2019, sĂ€ger Stellan Ridderstrand.
Han rekommenderar att göra sÄ smÄ ingrepp som möjligt. Har man ett 1930-talskök i gott skick dÀr bara arbetshöjden Àr problemet kan man bygga pÄ en sarg under diskbÀnken i stÀllet för att riva ut och göra om. Det nötta golvet kan man slipa försiktigt.
ââTĂ€nk alltid ett extra varv innan. NĂ€r du vĂ€l har slĂ€ngt ut nĂ„got Ă€r det för sent. GĂ„ inte bara pĂ„ det första intrycket â se bortom eventuell flagnande fĂ€rg och skadade beslag. Att lĂ€sa pĂ„ Ă€r alltid en bra idĂ©. Ăven om man vĂ€ljer att strunta i det kan det vara roligt att veta varför nĂ„got sĂ„g ut pĂ„ ett visst sĂ€tt.
Vad Àr det vanligaste felet vi gör nÀr vi flyttar in i en gammal lÀgenhet?
ââAtt vi har för brĂ„ttom. Vi bor inte in oss först, utan vill passa pĂ„ att göra saker direkt. För oss byggnadsantikvarier Ă€r det svĂ„rt att frĂ€lsa nĂ„gon somvillriva ut allt och börja om, dĂ€r ifrĂ„gasĂ€tter jag snarare varför man vĂ€ljer en gammal lĂ€genhet.
Andra Àr intresserade, men har lite för brÄttom och glömmer att tÀnka igenom besluten.
ââDet behöver inte vara olidligt att bo med bruna gabondörrar frĂ„n 1950-talet, i stĂ€llet för att mĂ„la över trĂ€et kan man bona eller fernissa dem sĂ„ att de blir fina igen!
LĂS MER: Renovera hyresrĂ€tt â tĂ€nk pĂ„ det hĂ€r!
En bra tumregel Àr att insidan ska hÄlla vad utsidan lovar. Men Àven för den mest intresserade finns det praktiska grÀnser:
ââDet Ă€r klart att jag uppskattar att hitta kakelugnar och skurgolv i en lĂ€genhet eller snickarglĂ€djesvilla frĂ„n 1880. Men inte ens jag förvĂ€ntar mig att hitta ett torrdass i original med handkanna och tvĂ€ttfat. Badrummet fĂ„r gĂ€rna vara frĂ„n i Ă„r, bara det Ă€r renoverat med hög kvalitet pĂ„ allt.
Det sista rÄd Stellan Ridderstrand vill ge Àr att se framÄt.
ââVi mĂ„ste förstĂ„ att vi har vĂ„ra hem till lĂ„ns â vi lĂ„nar dem frĂ„n framtiden. Och dĂ„ har vi inte rĂ€tt att utplĂ„na all historia bara för att vi sjĂ€lva har en annan smak. Vi Ă€r skyldiga framtida Ă€gare att bevara spĂ„r frĂ„n husets historia. (TT)