Nästa gång Sirius målvakt Lukas Jonsson sträcker ut sig i luften liggandes parallellt med Studenternas gräs och med ett nödrop lyckas tippa ett stenhårt, skruvat skott till hörna så borde han sända en tanke till Rebecca Lindon.
Fotbollens historia går långt tillbaka, och de allra tidigaste bollkonstruktionerna lämnade en del i övrigt att önska – deras enda konstanta egenskap var oberäknelighet. Anledningen: de gjordes på grisars urinblåsor. 1855 byggde Charles Goodyear, som upptäckte vulkaniseringen av gummi, den allra första moderna, men ack så klumpiga, fotbollen. Men det var skomakaren Richard Lindon i staden Rugby som 1862 kom på en metod för att blåsa upp gummiblåsan med en pump. Bakgrunden är tämligen tragisk. Lindon var stadens främste bollmakare och beställningarna haglade in. Hans fru Rebecca hade den otacksamma – och giftiga – uppgiften av att vara den som blåste upp grisblåsorna, som sedan läderkläddes. Ganska snart hade hon blåst upp sin sista grisblåsa. Efter sig lämnade hon 17 barn och en rådvill make, som skingrade sorgen genom att försöka hitta ett säkrare sätt att bygga bollar.
Tio år senare bestämdes det, efter att rugbyn hoppat av det engelska fotbollsförbundet och bildat ett eget, att en fotboll måste vara sfärisk och hålla sig inom omkretsintervallet 68,6–71,1 cm. Rugbybollarna gick som bekant ett mer ovalt öde till mötes.
När det är avspark 9 april på Studenternas i Sirius första allsvenska hemmamatch på nästan ett halvsekel så är det med en boll som troget håller sig inom de historiska mått som sattes för 145 år sedan. Och för första gången är det en och samma boll som används i alla allsvenska matcher.
– Det känns väldigt bra. Det har dröjt länge nog, skönt att det äntligen blir precis som i de stora ligorna. Då vet man vad som gäller oavsett var man är. Vilken boll som spelas är en faktor som spelar in, säger Lukas Jonsson, målvakt i Sirius.
Han var emellertid inte helt övertygad om att danska märket Select var rätt val.
– Det var lite ”å nej”, fast så kanske jag inte får säga … Det var oväntat, tror inte det var något lag som använde deras bollar. Vi var vana med våra Nikebollar och ville inte byta. Men vi pratade faktiskt i dag efter träningen om att det är en riktigt skön boll.
Vad gör egentligen en bra boll bra?
– (Paus) Känslan ... För mig som målvakt så ska den inte vara för glatt på ytan, och inte heller för vobblig i luften. Men en bra anfallare ska fortfarande kunna få utdelning för att den har en bra träffbild, och bollarna kan vobbla en del. Den här bollen från Select lägger sig lite i mitten på ett bra sätt. Det går att få till de här riktigt jobbiga skotten men även de spikraka crossbollarna, om man behärskar det.
Den moderna bolltillverkningen är ett intressant nystan av traditionellt hantverk – alltjämt görs de flesta av världens premiumbollar delvis för hand i en och samma stad i Pakistan – och skruvade tekniska innovationer. Men vad avgör egentligen hur en boll beter sig?
– Det är när det blir skruv på en boll som det blir aerodynamiskt intressant, säger Anders Goude, docent i teknisk fysik vid Uppsala universitet.
– Det som gör att bollen svänger i luften är att den börjar dra med sig luft runt sig. Beroende på sömmar och annat på ytan så drar den med sig olika mycket luft, ju mer luft desto mer svänger den. Det kallas för Magnuseffekten. Så mycket kan jag säga även om jag inte är expert på fotbollskonstruktionen direkt.
Select skriver på sin hemsida att deras allsvenska boll, Super Brilliant TB, ”möter vindmotstånd senare på sin väg genom luften … detta ger en stabil och mer förutsägbar bollbana”. Det låter som snömos?
– Nja, det man vill är att flödet ska följa med så mycket av bollens yta som möjligt, då får man mindre luftmotstånd. Får man kaotiska strömningar så blir det större luftmotstånd. Till exempel har en golfboll gropar i ytan som gör att luften följer ytan bättre och gör att de flyger längre. Jag tror det är så de menar. Men det är jättemånga faktorer som spelar in på hur en fotboll beter sig.
Den tekniska utvecklingen verkar emellertid kulminerat någon gång kring VM 2010, då Adidas tog fram en ett vidunder till boll, ”Jabulani”, och som blev ett hatobjekt bland världens spelare för sin vilda bollbana. Särskilt skeptiska var inte oväntat målvakterna. Lukas Jonsson säger såhär om bollens beteende.
– Ja, har provat Jabulani några gånger. Hur den var? Om man inte var van med den – hemsk! Tänk dig en dåsig dag på stranden och att du drar iväg ett skott med en badboll …