Programarbetet kring främre Boländerna, den del närmast centrala Uppsala, fortskrider. När arbetet inleddes presenterades planer på bostäder i kvarteren närmast Resecentrum, men nu flaggar Uppsala kommun för att de planerna ser ut att gå i stöpet.
En knäckfråga i arbetet med stadsdelen har varit den säkerhetszon på drygt 500 meter som omfattar GE Healthcare. Inom denna zon får inga bostäder byggas för att minimera riskerna vid en eventuell olycka eller utsläpp från fabriken. Uppsala kommun håller nu på att genomföra en ny riskanalys med överenskommelse om riskavstånd. Förhoppningen var att kunna minska säkerhetszonen och så ser det också ut att bli. Men det ser inte längre ut att vara möjligt att bygga nya kontorsfastigheter inom säkerhetszonen, vilket man inledningsvis trodde.
Det här gör att man vill skjuta de planerade verksamhetslokalerna närmare city, vilket gör att det i sådana fall inte finns plats för bostäder.
– Det här är ett av de mest attraktiva lägena i Uppsala för företagsetableringar och verksamheter. Vi vill kunna locka fler företag till Uppsala, exempelvis internationella storföretag att placera sina huvudkontor här, och de flesta vill finnas i anslutning till Resecentrum. Bostäder kommer vi att bygga gott om ändå, säger Erik Pelling (S), ordförande i plan- och byggnadsnämnden.
För att ändå få balans mellan dag- och nattbefolkning i stadsdelen är Uppsala kommun öppen för att låta bygga hotell i området.
GE Healthcare är Uppsala kommuns största privata arbetsgivare vilket gör frågan mer känslig.
– Vi kan inte fatta beslut som riskerar att de flyttar från Uppsala, säger Erik Pelling.
Svängningen i planarbetet ska ha rört upp känslor hos flera fastighetsbolag. Många bolag ska redan ha förvärvat mark och anser att det är mer lönsamt att bygga bostadshus än verksamhetslokaler. Handelskammaren i Uppsala anser att främre Boländerna är en viktig pusselbit för Uppsalas tillväxt, därför har man samordnat fastighetsägare och Uppsala kommun för att diskutera planerna för området.
– Intentionerna för området tycks nu ha förändrats. Det finns de som gjort ganska stora investeringar i fastigheter och vill se en annan användning. Det är klart man kan bli upprörd över det. För bostäder är viljan att investera något större hos marknaden, säger Göran Brocknäs, regionchef på Handelskammaren.
Plan- och byggnadsnämnden har tidigare gett flera fastighetsbolag klartecken att påbörja detaljplaneläggning för området. HSB har planer på 80–100 bostäder och Lindbacken fastigheter har planer på 138 lägenheter, om kommunen beslutar att inte tillåta bostäder i främre Boländerna måste planerna skrotas.
– Bostadsbyggande är alltid ett risktagande, men man försöker ju följa de program som finns antagna. Det program som finns innefattar bostäder. Det nya förslaget är inte spikat men skulle man besluta att inte tillåta bostäder skulle det vara väldigt negativt. Då är vår investering förgäves, säger Bo Falk, vd för Lindbacken fastigheter.
Erik Pelling säger att han förstår att området har värde för många fastighetsägare.
– Men vår utgångspunkt är vad som är bäst för Uppsala som stad och som genererar mest intäkter till staden, säger han.
Programarbetet pågår fortfarande och ett första samrådsbeslut kring främre Boländerna beräknas fattas av plan- och byggnadsnämnden i februari.