Redan på gårdsplanen slår en sötaktig och lite citrusbetonad doft i näsan. I en av ladorna står Fredrik Bjarman och jobbar vid bryggverket. Nästan 800 liter vätska som håller på att bli öl ska förflyttas från den ena tanken till den andra.
– När man mäskar omvandlas stärkelsen i malten till enkla sockerarter som jästen sedan kan äta, förklarar Fredrik Bjarman och tittar ner i tanken.
Det var hans och kollegerna Jan Axaeus och Gabriel Källbergs stora intresse som gjorde att de började brygga öl för några år sedan.
– Vi är kräsna ölkonsumenter och det blev ganska dyrt att gå på Systembolagets släpp hela tiden för att få fatt på god och hantverksbryggd öl. Då fick vi idén om att vi borde prova att brygga ölen själva, säger Fredrik Bjarman.
De tre vännerna blev hembryggare och för snart två år sedan hade de lyckats få fram några recept som de var riktigt nöjda med. De bestämde sig för att ta fram etiketter och skicka några flaskor av ölet till ölkunniga personer runt om i Sverige. Jackdaw Brewery stod det på flaskorna, jackdaw som betyder kaja på engelska.
– Det var nog lite kaxigt att skicka iväg flaskorna. Men vi ville få bekräftat att det var bra produkter. Vi fick väldigt bra respons och då såddes ett litet frö om att det fanns möjlighet att brygga öl även kommersiellt, säger Fredrik Bjarman.
Men fröet tog tid på sig att gro. En lokal skulle hittas, många avtal skulle skrivas och myndigheter skulle kontaktas. Det här hände dessutom samtidigt som många andra svenskar också bestämde sig för att starta egna bryggerier. För det är inte bara hos Jackdaw som det bryggs öl i Uppsala. Hos Uppsala kommun finns i dag sex stycken ölbryggerier registrerade. De flesta är ganska små och har registrerat sig bara de senaste åren, vilket troligtvis är en effekt av den öltrend som drabbade Sverige för några år sedan.
– Ser man till antal bryggerier och konsumenternas intresse för svensk öl har bryggeribranschen inte mått så här bra på 100 år. Vi har sett en explosionsartad utveckling, säger Cecilia Giertta, vd på branschorganisationen Sveriges bryggerier.
I dag finns över 190 professionella bryggerier i Sverige och antalet nystartade bryggerier har stegrat. För bara sex år sedan startades ett eller två bryggerier varje månad, men i dag har den siffran fördubblats och verkar inte vara på väg att plana ut.
Enligt Cecilia Giertta är det här effekterna av en internationell trend av att starta små bryggerier. Det började i USA för drygt tio år sedan och Sverige var relativt snabba på att anamma trenden.
– Konsumenterna är extremt intresserade av vad de dricker i dag. Man kan väl säga att vi gått från supande till att premiera god smak, säger hon.
Branschen går väldigt bra och det är lätt för bryggerier att växa, men samtidigt är bryggeribranschen ganska unik när företag ska försöka växa. Det handlar om regler kring marknadsföring och om att det i princip bara finns en stor kund, Systembolaget. Många företagare i branschen väljer därför att rikta in sig på den lokala marknaden och restaurangnäringen.
– Vi stödjer och tycker att svensk alkoholpolitik är bra. Men företagare inom branschen får förhålla sig till försäljning på ett helt annat sätt än i andra branscher, säger Cecilia Giertta.
På lagret på Jackdaw Brewery står fyllda fat i mängder. En del ska snart exporteras till en jazzklubb i London som kontaktade bryggeriet via Facebook och ville ha ett unikt husöl. Klubben heter nämligen som av en händelse också Jackdaw. De tre vännerna på bryggeriet har sedan starten haft som regel att alla utgifter ska kunna täckas med privata medel om det skulle behövas. Bryggeriet har bra samarbeten med flera krogar i Uppsala. De första faten och flaskorna såldes till O'Connors i Uppsala som för ett par år sedan var i princip de enda som satsade på just hantverksöl. I dag finns runt fem krogar som satsar stort på småskaliga produkter vilket säkerligen är en effekt på det ökade intresset hos konsumenterna. Men ölkonsumenternas beteende är också ganska problematiskt.
– De vill alltid prova nytt. Säg att en ölintresserad person dricker fyra öl på en kväll. Då vill denne dricka fyra olika öl och krögarna vill då inte köpa in tio fat av en produkt utan hellre ett fat av tio produkter, vilket blir lite besvärligt för oss småbryggerier, säger Fredrik Bjarman.
Jackdaw har hittills valt att inte satsa på flaskor och Systembolaget utan på fat och krögare. Men antalet krögare är som sagt begränsat, därför har de börjat titta mer på exportmöjligheter. Till London ska alltså en del skickas och även i Belgien har man hittat samarbetspartners. De funderar också på att eventuellt omvärdera tänket kring flaskor och fat och inleda ett samarbete med en distributör som då skulle ta över ansvar för försäljning och distribution. På så sätt skulle vännerna dessutom kunna lägga mer tid på det de tycker är roligast med att driva bryggeri, att få experimentera.
– Vår ekonomiska ribba är egentligen att hålla oss på rätt sida av strecket. Vi vill ha roligt, produktutveckla och göra öl som vi kan vara stolta över. Experimentlustan är nog något typ av signum för oss, säger Fredrik Bjarman.
Det mesta av ölet som tillverkas i bryggeriet görs på belgisk jäst som ger mycket smak och karaktär. Ölet är ofta ganska sött och starkt och de leker mycket med smaksättningar. För ett tag sedan gav de tre varandra i läxa att hitta varsin frukt och krydda som kunde kombineras i öl. Det resulterade i tre öl med smakerna Mango/Rosépeppar, Clementin/Grönpeppar och Apelsin/Koriander.
– Det här är inte öl som bara ska vara beskt, kallt och kolsyrat utan de kräver lite mer av konsumenten, säger Fedrik Bjarman.
Företaget har växt sedan starten och de håller på att utöka lokalerna med större lager. Målet är också att kunna anställda en person, för i dag har alla tre på bryggeriet ”vanliga” jobb vid sidan av.
Alla bryggerier i Uppsala är inte små utan det finns större varianter, även om de fortfarande är små i jämförelse med de allra största. Slottskällans bryggeri är Uppsalas kanske mest välkända bryggeri och även ett av Sveriges första mikrobryggerier. I dag drivs bryggeriet av Anders Slotte och han har märkt att branschen växt.
– Branschen har blivit bredare. Småbryggerierna har inte tagit några större marknadsandelar men det har uppstått en väldigt bredd på produkter. Vi som är relativt små och andra småbryggerier kan skapa spännande och smakrika öl och produktutveckla på ett annat sätt än de stora, säger Anders Slotte.
Produktutveckling är en av de viktigaste uppgifterna för mindre bryggerier. Det handlar om att vara lite nischad i branschen men också om att både konsumenter och restauranger ständigt frågar efter nya produkter. På Slottskällan har man arbetat mycket med det närproducerade och ekologiska. Anders Slotte säger att det är viktigt att stå på flera ben och arbeta både mot restaurangnäringen och mot Systembolaget. Många restauranger är dock uppbundna till strikta avtal med de stora producenterna och det är svårt för mindre bryggerier att sprida sina produkter nationellt.
– Konkurrensen om Systembolagets offerter är väldigt hård. Dessutom hamnar nästan hela transportkostnaden på det enskilda bryggeriet. Vi satsar främst på den lokala marknaden med några nationella produkter och företaget går bra. Vi har inte målsättningen att bli ännu större. Då är det inte riktigt samma sak, säger Anders Slotte.
I takt med att intresset för öl växt har också ölet blivit mer accepterat som dryck. En av de största branschutmaningarna är enligt Cecilia Giertta på Svenska bryggerier att fortsätta förändra synen på öl.
– Det handlar om att få makthavarna att inse att öl är ett livsmedel som är en viktig del av matlandet Sverige och som dessutom har enorm exportpotential internationellt, säger hon.
Från organisationens sida hoppas man att alla kommuner runt om i landet ska inse vilken roll bryggerierna spelar i de lokala näringsliven och att man tar tillvara på de effekter som bryggerierna får för smakintresse, besöksnäring och inte minst de jobb det skapar.
– I dag har alla 290 kommuner lokala handläggare som fattar egna lokala beslut, men jag hoppas att man på sikt tar fram en nationell och långsiktig strategi som slår fast att bryggeribranschen är en viktig del av Sverige och en viktig del av näringslivet, säger Cecilia Giertta.