I september 1947 delades de omkring 400 anställda, majoriteten kvinnor, på Upsala kappfabrik in i små grupper. Många av de anställda hade aldrig sett någon annan del av företaget än sin egen arbetsstation, men nu fick de göra en rundvandring i hela fabrikslokalen för att bekanta sig med de arbeten som utfördes på andra avdelningar.
Josef W. Larsson drev en kappaffär med syateljé på Svartbäcksgatan 18 innan han år 1912 bestämde sig för att starta en kappfabrik. Tolv år senare flyttade verksamheten till nybyggda lokaler på Dalagatan 15 med nya maskiner och ett modernt löpandebandsystem. Företaget växte och under 60-talet köpte man upp ett företag i Enköping och ett i Örbyhus. I fabriken i Uppsala tillverkades främst damkappor och dräkter, i Enköping satsade man på mer ungdomsbetonade plagg och i Örbyhus på fritidskläder. Företaget omsatte omkring 30 miljoner kronor och exporterade till bland annat USA, Kanada och England.
Efter ett blomstrande 60-tal vände konjunkturen nedåt. Den billiga importen tog marknadsandelar och år 1970 lade Upsala kappfabrik, eller Kapplasses som det kommit att kallas, ner verksamheten.