Julmusiken har börjat spelas i butikerna, rullarna med julpapper är framtagna och novemberlönen har trillat in på kontot. Det betyder att allt är förberett för julhandel.
Men för handlarna påbörjades förberedelserna för länge sedan. I april beställde Mats Arvidsson som är butikschef på Lekia de produkter som nu ska bli julklappar. Det gäller att gå mycket på erfarenhet.
– Det svåra är märkesvaror som blir trendvaror. I år ser vi ett stort intresse för pokémonprodukturer efter den hysteri som uppstod i och med mobilspelet Pokémon Go. Där får vi inte tag i som mycket produkter vi vill, men jag skulle nog ändå säga att det är traditionella leksaker som går bäst, säger Mats Arvidsson.
Just nu är lagret proppfullt i väntan på att handeln ska dra igång på allvar.
– Det är lite som att vänta på tomten, säger Mats Arvidsson skämtsamt och fortsätter:
– Jag skulle säga att lönehelgen i november är starten för julhandeln. Uppskattningsvis står november och december för ungefär 40 procent av all försäljning på året, säger Mats Arvidsson.
Den riktiga julruschen inträffar dock inte förrän kring lucia. Det där med att vara ute i god tid är fortfarande något de allra flesta verkar glömma.
Julhandeln väntas i år slå nytt rekord, igen. Svenskarna väntas handla för 77,7 miljarder kronor under december månad, det är en omsättningsökning på 3,5 procent jämfört med i fjol. Då ska man också påminna sig om att 2015 var ett väldigt starkt handelsår. Att julhandeln ökar år för år brukar förskräcka en del men är egentligen inget anmärkningsvärt enligt Jonas Arnberg, chefsekonom på Svensk Handel.
– Julhandeln är en bild av tillväxten. Tittar du på första veckan i juni ökade handeln även då jämfört med förra året. Vi lever i ett land där vi blir allt fler och där vi har tillväxt. Samtidigt har vi låg ränta och det frigör pengar för att exempelvis handla varor, säger Jonas Arnberg.
Han påpekar också att knappt någon skulle gynnas av minskad handel och låg tillväxt.
Köpstarka hushåll och gynnsam konjunktur är det som främst smörjer julhandeln. Men Svensk Handel identifierar också vissa hot mot julhandeln. Det osäkra läget i ekonomin med brexit och det amerikanska presidentvalet, exempelvis. Även e-handeln väntas vinna ännu mer mark vilket kan drabba de fysiska butikerna. Enligt PostNord kommer svensken i år att köpa tre av tio julklappar via nätet och redan nu har julhandeln här inletts. Färska siffror från postföretaget visar att svenskarna redan köpt klappar för 1,2 miljarder kronor på nätet, det är varannan av alla klappar som hittills har köpts.
– Visst tar e-handeln mer marknadsandelar. Men ett större problem för leksaksindustrin är att barn slutar leka tidigare. Förr kunde tolvåringar leka med Barbiedockor men så är det inte längre, säger Mats Arvidsson.
En av de branscher som Svensk Handel spår kommer gå extra starkt i år är heminredningsbranschen som en följd av låga boräntor och en het bostadsmarknad.
– Julhandeln är jätteviktig för oss. Det börjar någon gång i slutet på oktober, men det är nu vi når peaken. Nu börjar det på allvar, säger Charlotte Axlund, vice vd på Himla.
Även här har man förberett sig i månader. Himla har både e-handel, försäljning i egna butiker och via återförsäljare, vilket Charliotte Axlund tror gör att man klarar sig extra bra. November och framför allt december står för en stor del av årets omsättning.
Hittills i år har heminredningshandeln haft starkast utveckling av alla branscher, 7,3 procent, och spås bli årets vinnare i julhandeln enligt Svensk Handel.
– Det märks väldigt tydligt hos oss. Vi kommer att göra ett kanonår, säger Charlotte Axlund.