Först hette det opioidkrisen. Men nu talar man inte längre om en kris, det är en epidemi.
I början av augusti proklamerade USA:s president Donald Trump att missbruket av opioider var ett ”national emergency”. Det dör fler amerikaner av opioidmissbruk än i trafiken. 183 000 människor dog av en överdos av receptbelagd medicin, exempelvis smärtstillande preparat som Vicodin eller Oxycontin, under åren 1999 till 2015. Och ökningen är brant de senaste åren. US Centers for Disease Control and Prevention uppskattar att ungefär 2,6 miljoner amerikaner är beroende av opioider. Till det kommer en mängd farliga substanser på svarta marknaden, varav det mest kända dödsfallet med den kopplingen är artisten Prince som tog opioiden Fentanyl.
Men det är inte ett problem som är koncentrerat till Nordamerika, det är globalt. Missbruket kostar samhällen astronomiska belopp. Och Sverige är långt ifrån förskonat från problem med människor som blir beroende av smärtstillande medel även om utskrivningen är mycket mer restriktiv.
I Uppsala finns en del av lösningen. Och det började i ett kök i Herrhagen.
– Jag fick idén efter att jag fått godis på en mässa, ett slags film som smälte i munnen. Jag gjorde 1 500–2 000 försök hemma i köket med en matberedare, hönslampa och torkskåp som redskap, säger Fredrik Hübinette, grundare och forskningsledare på Klaria Pharma.
Hans envetna experimenterande för att få till rätt struktur på filmen resulterade i ett patent, som samtliga av Klarias och systerbolaget Karessas projekt baserar sig på.
– Till slut fick jag tag på en polymer som hade de egenskaper jag sökte och som gjorde att filmen fäste bra mot munslemhinnan och löste sig lagom fort. Det är alginat från en brunalg som skördas längs norska kusten.
Fredrik Hübinette och vd Scott Boyer visar laboratoriet för Uppgång och slår ut med händerna.
– Vi jobbar med enkla medel, det behövs inget avancerat labb. Och vi har matberedare, säger han och visar några maskiner som står i en monter varav det står ”Naloxon” på plastlocket på en av dem.
– ... Och torkskåp jobbar vi också fortfarande med, fortsätter han med ett skratt.
Just naloxon är den aktiva substansen i det som är Klarias mest intressanta produkt. Naloxon är det motgift som ges till människor som tagit en opioidöverdos. Just nu ges det genom antingen injektion eller en nässpray, Narcan. Problemet: det är kostsamt, en dos kostar från 35–70 dollar, och inte minst skrymmande – i synnerhet jämfört med en filmremsa som är mindre än ett frimärke och som inte är känslig för tryck och kan vikas utan att den tar skada.
– Det är omöjligt att få ut flera doser med engångsnässprej, och allt starkare opioider har börjat missbrukas i USA som kan behöva flera doser av naloxon för att motverkar överdos. Vi är inriktade på att ta fram en mer kompakt, prisvärd och lättillgänglig produkt för exempelvis polis och ambulanspersonal. Och en annan förhoppning är att vår produkt ska kunna följa med på recept när man hämtar ut receptbelagd medicin, säger Scott Boyer.
Med andra ord finns det en enorm marknad, enligt CDC skrivs det ut 66,5 recept per 100 personer i snitt i USA. Det har förstås flera läkemedelsjättar insett sedan länge. Ett av dem är Purdue Pharma, som också är ett av de bolag som har fått utstå mest kritik. En av bolagets storsäljare är smärtstillande medicinen Oxycontin, som tros ha del i den pågående opioidepidemin liksom andra stora läkemdelsbolags produkter. Mer än två dussin amerikanska stater och städer har lämnat in stämningar mot bolagen, bland de utpekade finns Johnson & Johnson, Teva och Endo Pharmaceuticals.
I början av augusti kom nyheten att lilla Uppsalabolaget Klaria tecknat avtal med Purdue Pharma för utveckling, licens och tillverkning av produkten ”KL 00514”. Vd Scott Boyer är blygsam och kallar det ett ”hyfsat” avtal, men faktum är att även om Purdue skulle välja att skänka bort produkten så utgår ändå en bra ersättning till Klaria.
– Sedan tillkommer milstolpsbetalningar och royalties, säger Scott Boyer.
Nu väntar vidareutveckling av ”KL 00514”. En förhoppning är att FDA upprättar en ”snabbfil” för läkemedlets godkännande, något som inte är ovanligt när behovet är akut – som nu. I allra bästa utfall vad gäller utveckling och klinisk testning så kan produkten komma att registreras under 2019.
Sedan blir det en spänd väntan på hur de nordamerikanska myndigheterna väljer att ta sig an opioidkrisen.