Enligt förslaget från regeringen ska minst 40 procent av ledamöterna i de börsnoterade bolagens styrelser vara kvinnor senast år 2019. Ett av de lokala bolag som troligen kommer att omfattas av lagen är AroCell, men styrelseordförande Erik Walldén är skeptisk till förslaget.
– Personligen är jag emot kvoteringar. Styrelser liksom övriga befattningar ska tillsättas baserat på meriter, säger han.
I AroCells styrelse finns i dag en kvinna bland totalt sex ledamöter vilket innebär att förändring måste till om lagen blir verklighet.
– Valberedningen som föreslår styrelsen har fram till nu utgått från meriter, erfarenheter och bakgrund och kommer att göra så även framöver. Om det är en man eller kvinna som sitter i styrelsen har ingen som helst betydelse, säger Erik Walldén.
Ett annat Uppsalabolag som berörs av en eventuell lag är Orexo. Styrelseordförande Martin Nicklasson är kritisk till lagförslaget.
– Jag anser att all typ av mångfald är viktig, men jag tycker att det borde skötas på ett annat sätt. För mig är det här en ägarfråga, säger han.
I Orexos styrelse finns i dag två kvinnor bland totalt sju ledamöter.
– Vi har redan vidtagit åtgärder för en mer balanserad sammansättning just när det gäller kön, så för Orexo finns ingen anledning till att vara bekymmersam. De bolag som ännu inte har gjort den här resan kommer nog ha mer av en uppförsbacke, säger Martin Nicklasson.
Christina Frimodig är styrelseordförande för bland annat bolaget Bjerking och Uppsala Innovation Centre. Hon är kluven till förslaget.
– Jag skulle hellre komma in i en styrelse baserat på kompetens och erfarenhet framför att jag kommer in för att fylla kvoten. Samtidigt kanske de här åtgärderna måste till för att åstadkomma förändring, säger Christina Frimodig.
I de styrelser där hon är ordförande är könsfördelningen jämn, vilket enligt Christina Frimodig är resultatet av ett medvetet arbete hos valberedningarna.
Christina Frimodig är även vd för STUNS och har god kännedom om näringslivet i Uppsala. Hon tror att lagen, om den träder i kraft, kommer påverka det lokala näringslivet.
– I mindre start up-bolag och i små och medelstora företag tror jag inte att det här är något svårt problem. Det är värre i de större etablerade börsbolagen där det finns en annan struktur och historik. Det är där jag tror att glastaken finns, om jag får spekulera, säger Christina Frimodig.