– Vi har ett stort och svårt kompetensförsörjningsproblem och en allt mer komplex arbetsmarknad. Företag vill ha en så liten bemanning som möjligt, men samtidigt en så kompetent bemanning som möjligt, säger Monica Werneman vd för personaluthyrnings- och rekryteringsföretaget Poolia i Uppsala och även kvalitetschef för Poolia Sverige.
En undersökning från Arbetsförmedlingen visar att en av fem arbetsgivare i Uppsala län har svårt att rekrytera personer med rätt kompetens. Men Monica Werneman säger att problemen med kompetensförsörjning inte är nya. Redan när hon började arbeta med rekrytering på 90-talet talades det om de stora pensionsavgångarna som skulle komma och utvecklingen mot ett högteknologiskt näringsliv vilket skulle leda till rekryteringsproblem.
– De här problemen har man pratat om länge. Men många har nog ändå trott att det inte riktigt skulle hända. Men nu är vi där, säger Monica Werneman.
Uppsala län har fortsatt den lägsta arbetslösheten i landet, men samtidigt är antalet nyanmälda jobb på historiskt höga nivåer. Enligt analyser från bland annat Svenskt näringsliv och Almega tyder detta på matchningsproblem. Glappet mellan utbud och efterfrågan är stort och de som söker arbete passar helt enkelt inte med de jobb som finns att söka.
Flera branscher har det särskilt svårt att hitta rätt kompetens. Många lyfter fram byggbranschen och vård- och omsorgssektorn. Samtidigt syns ett ökat rekryteringsbehov inom hotell, restaurang, handel och företagstjänster. Ovanpå detta blir chefsbristen allt allvarligare inom flera sektorer och i princip hela världen skriker efter ingenjörer.
– Vi lever i en väldigt innovativ region. Det som hindrar innovationen från att gå ännu fortare är tillgången på kompetent personal, säger Monica Werneman.
På Poolia märker de av en särskilt stor efterfrågan på spetskompetens.
– Det blir mer och mer specialiserat medan de allmänna tjänsterna försvinner. Det märks inom alla branscher. Framför allt är det den snabba digitala utvecklingen som vänt upp och ner på mycket, säger Monica Werneman.
Byggbranschen är en av de branscher som de senaste åren har fått ett ökat behov av spetskompetens och specialkunskaper.
– Kraven har ökat på oss i branschen. Det blir mer och mer komplicerat att bygga, oavsett om det gäller hus, vägar eller anläggningar. Eftersom att det också har blivit svårare att hitta kompetent personal har kompetensförsörjning blivit en överlevnadsfaktor, säger Michael Bogren, personalchef på Sh bygg.
Under lång tid har man inom företaget strategiskt och långsiktigt arbetat med kompetensförsörjning. Sedan flera år driver man exempelvis det som kallas Sh-akademin, ett nav för företagets internutbildning.
– Vi bygger på medarbetarna så att de får den kunskap, erfarenhet och lämplighet som krävs. Det är lättare att låta människor inom företaget få växa än att hitta den perfekta människan utanför företaget, säger Michael Bogren.
Förra året fördubblades utbildningsinsatserna jämfört med året innan och enligt prognoserna ser det ut som att ytterligare en fördubbling är att vänta i år.
På Sh bygg är dels företagets starka tillväxt i Uppsala och Stockholm och dels stora pensionsavgångar bidragande faktorer till det ökade rekryteringsbehovet.
– Inom de närmsta åren kommer väldigt många gå i pension och det fylls inte på i samma mängd som har motsvarande kompetens, säger Michael Bogren
Enligt en rapport från Regionförbundet i Uppsala län kommer ungefär 30 000 personer i länet gå i pension fram till år 2025. Det motsvarar ungefär en femtedel av den totala arbetskraften. Samtidigt spås tillväxten i regionen vara fortsatt god vilket väntas generera drygt 20 000 nya arbetstillfällen. Det gör att länets totala rekryteringsbehov kommer uppgå till 50 000 individer de kommande tio åren. På det stora hela kommer regionens arbetsmarknad klara av den här utmaningen bättre än många andra delar av landet. Länet har låg arbetslöshet, en relativt hög kompetens hos invånarna och ett volymmässigt högre inflöde av ny arbetskraft än vad som lämnar länet
– Vi har faktiskt något av en guldsits och generellt sett är Uppsala län en av vinnarna. Sedan finns det så klart vissa bekymmer och brister, säger Tomas Stavbom, chef för regional utveckling på Regionförbundet.
Ett stort problem som han lyfter fram är de stora volymyrkena inom vård- och omsorgssektorn.
– Det är ett område som kommer ha de kanske största problemen framöver. De kommande tio åren ska ungefär 7 000 personer rekryteras inom sektorn och det är långt ifrån hur många som utbildas, säger Tomas Stavbom.
Vård- och omsorgssektorn är inte bara drabbad av att för få utbildas. Områdets problem handlar också om yrkenas attraktivitet, status och lönenivåer. Dessutom efterfrågas det allt mer spetskompetens även här. I takt med att allt fler aktörer dykt upp inom sektorn har också fler aktörer valt att specialisera sig. Årstagården demensboende drivs av Aleris och är ett av företagets två nationella kunskapscentrum för demens som ska erbjuda den bästa och mest efterfrågade vården och omsorgen.
– Det är otroligt viktigt i dag att man har kompetent personal. Vi vill vara ett verkligt bra alternativ och bedriva väldigt bra vård och omsorg och då krävs bra kompetens. Men att locka till sig kompetent personal har blivit en utmaning, säger Anna Jakobsson, verksamhetschef på Årstagården.
Det är svårt att hitta undersköterskor som har kunskap och erfarenhet om demens. Även inom yrkesgrupper som sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter har det blivit svårare att hitta personal. Anna Jakobsson tror att mycket hänger på att arbetsgivaren visar upp sig som attraktiv.
– Vi vet att det kommer bli svårare att rekrytera i framtiden och då gäller det att den verksamheten vi erbjuder är bra. Det handlar om att hela tiden tänka efter, jobba mycket med bra introduktioner, kompetensutveckling och friskvård, säger hon.
De flesta verkar överens om att problemen med kompetensförsörjning inte är fastlåsta utan går att lösa. Många påtalar likt Anna Jakobsson att mycket hänger på arbetsgivarna själva.
– Vi måste tala om för ungdomarna var de spännande jobben finns, för det finns spännande jobb inom så väl industrin och it-branschen som offentlig sektor. Hela näringslivet har ett stort ansvar för detta, säger Monica Werneman på Poolia.
Hon påtalar också vikten av att se bortom CV:n och istället se till de arbetssökandens potential och hur de kan utvecklas inom företaget.
Men allt hänger inte på arbetsgivarna. Det finns också bredare lösningar som skulle göra kompetensförsörjningen smidigare. Exempelvis möjligheten av att kunna behålla äldre personal.
– Ett sätt att underlätta detta skulle kunna vara attraktiva skattelösningar. Om det skulle bli attraktivt för äldre medarbetare som gått i pension att stanna kvar och jobba lite till skulle det innebära mycket för oss. De skulle kunna funka som handledare eller mentorer och dela med sig av den kunskap och erfarenhet de fått genom åren, säger Michael Bogren på Sh bygg.
Han förespråkar också mer moderna medarbetaravtal. Inom byggbranschen är det vanligt med separata avtal för olika yrkesgrupper. Om man kunde få till ett gemensamt avtal skulle det öka flexibiliteten på arbetsplatsen och göra det lättare att internrekrytera och på så sätt öka möjligheterna för personalen att växa inom företaget, menar Michael Bogren.
Ytterligare en bred lösning som förespråkas av många är en bättre integrationspolitik.
– Ska Sverige som helhet klara kompetensförsörjningen är invandringen ovärderlig. Utan det inflödet av arbetskraft vi har i dag kommer vi aldrig klara detta, säger Tomas Stavbom på Regionförbundet.
Han poängterar att det krävs förbättrade integrationsinsatser för att nyanlända till Sverige ännu snabbare ska komma in på arbetsmarknaden, exempelvis genom att snabbare översätta utländska kompetenser så att de accepteras på den svenska arbetsmarknaden.
Många påtalar vikten av att hela näringslivet, både på lokal, regional och nationell nivå arbetar tillsammans för att få bukt med problemen. Det handlar också att ha ett nära samarbete med offentlig sektor och utbildningsväsendet. Kompetensförsörjningen är en framtidsfråga som måste lösas.