Det är Institutet för arbetsmarknadspolitisk och utbildningspolitisk utvärdering (Ifau) som undersökt hur sysselsättningen och inkomsten påverkats fram till 1997. I teorin ska förbättrad kollektivtrafik göra det lättare att jobba längre bort från hemmet samtidigt som långpendlare kan bli mer attraktiva för arbetsgivarna om den förbättrade kollektivtrafiken kan antas resultera i högre produktivitet eller minskad risk för frånvaro.
När Upptåget började köras mellan Tierp och Uppsala fanns det alltså anledning att tro att människors sysselsättning och inkomst skulle öka, men något sådant samband kan inte Uppsalaforskarna finna.
– Möjligen kan det faktum att det fanns tillgång till kollektivtrafik redan innan Upptåget bidra till de uteblivna resultaten, säger Ina Blind, en av rapportförfattarna, i ett pressmeddelande.
I forskningsrapporten har Ifau jämfört utvecklingen på arbetsmarknaden för personer som 1989 bodde i närheten av Upptågets stationer med utvecklingen för jämförbara personer som bodde i närliggande områden som inte påverkades direkt av Upptåget. 19 000 personer följdes totalt fram till 1997.