Tidigare i veckan rapporterade UNT att den genomsnittliga Uppsalabon enligt prognoser kommer ha 1 111 kronor mindre i fickan varje mÄnad. De nÀrmsta mÄnaderna förvÀntas hushÄllens utgifter att fortsÀtta stiga, bland annat ytterligare ökningar i elpriset och höjd rÀnta.
Men var gÄr grÀnsen för vad de svenska hushÄllen klarar av?
â Vi börjar nĂ€rma oss en smĂ€rtgrĂ€ns för mĂ„nga grupper inom loppet av det nĂ€rmsta Ă„ret om inflationen fortsĂ€tter vara sĂ„ hĂ€r hög. De flesta hushĂ„ll kommer att fĂ„ en lĂ€gre disponibel inkomst, sĂ€ger Knut Hallberg, senior ekonom pĂ„ Swedbank och fortsĂ€tter:
â Vi Ă€r inte riktigt dĂ€r Ă€nnu men ju lĂ€ngre tid inflationen Ă€r vĂ€ldigt hög, sĂ„ blir det jobbigare eftersom löner och pensioner inte höjs lika mycket och man tappar realt sett för varje Ă„r som gĂ„r.
Hur framtiden ser ut för UppsalahushÄllen pÄ sikt kommer dÀrför att bero mycket pÄ vad som hÀnder med löneutvecklingen nÀr avtalsrörelsen drar igÄng i höst.
â De som fĂ„r det allra sĂ€mst Ă€r de med knappa marginaler som lever frĂ„n dag till dag och vrider och vĂ€nder pĂ„ varje slant. Eftersom matprisinflationen Ă€r vĂ€ldigt hög, energipriserna Ă€r höga och det finns lĂ„ginkomsttagare som Ă€r beroende av bil för att ta sig till jobbet om man bor pĂ„ landsbygden sĂ„ har de det redan nu vĂ€ldigt tufft, sĂ€ger han.
Utöver löneutvecklingen sÄ kan det bli aktuellt med riktade instanser framöver för att stötta de som fÄr det allra tuffast. Knut Hallsberg berÀttar att flera europeiska lÀnder redan Àr dÀr. Han tror att Àven Sverige eventuellt fÄr se över att höja bland annat barn- och bostadsbidrag riktade till de som kommer pÄverkas mest.
â Barnfamiljer har höga livsmedelskostnader. De behöver bostad ocksĂ„ och det finns en stor risk att hyrorna kommer att höjas framöver. Ăkade elpriser och höjd rĂ€nta gör att fastighetsĂ€gares kostnader gĂ„r upp och dĂ„ vill de höja hyrorna och det kommer drabba mĂ„nga barnfamiljer.
Han rekommenderar att man redan nu ser över sin hushÄllsekonomi.
â Som hushĂ„ll ska man försiktigt agera sĂ„ man har marginalerna pĂ„ sin sida. Det Ă€r bĂ€ttre att skĂ€ra ner i tid Ă€n att vĂ€nta för lĂ€nge. SkĂ€r ner lite extra pĂ„ konsumtionen utifall inflationen fortsĂ€tter vara hög och rĂ€ntorna gĂ„r upp. Det kan bli vĂ€ldigt jobbigt om man inte sett om sitt hus i god tid. Samla familjen runt köksbordet och gĂ„ igenom ekonomin.
Men Àven om man skÀr ner pÄ konsumtionen ser möjligheten till att lÀgga undan en buffert inför en potentiell fortsatt inflation framöver svÄrare ut Àn tidigare för UppsalahushÄllen.
Enligt en prognos för 2022 frÄn Swedbank om hur mycket pengar hushÄll i Sverige har kvar till sparande och övrig konsumtion varje mÄnad sÄ har till exempel en ensamstÄende med barn i bostadsrÀtt i Uppsala 325 kronor kvar per mÄnad i december 2022. Det ska dÄ tÀcka traditionellt sparande, resor, restaurangbesök och andra nöjen.
Det Àr bland den lÀgsta nivÄn i Sverige; efter Stockholm, Göteborg, UmeÄ och Gotland. I Uppsala kommun har detta genomsnittliga hushÄll en sparkvot pÄ 1 procent i slutet av 2022. Enligt prognosen kommer samma ensamstÄende ha sett sitt sparutrymme gÄtt ner med 3 194 kronor mellan december 2021 och december 2022. Sammanboende med barn i smÄhus i Uppsala ser sitt sparutrymme gÄ ner med 4 622 kronor.
Matcentralen pÄ Uppsala Stadsmission har redan innan inflationen sett ett ökat behov av deras matkasse som de delar ut till behövande Uppsalabor. Förra Äret hade de mellan 280 och 325 prenumeranter pÄ sin matkasse. Av dem var 130 till 140 barnfamiljer dÀr det sammanlagt rör sig om totalt 350 barn.
â Alla dessa mĂ€nniskor har nu ytterligare anstrĂ€ngning med inflationen pĂ„ en redan begrĂ€nsad ekonomi. Vi kan förvĂ€nta oss att antalet som behöver mer stöd kommer öka, eller har ökat, sĂ€ger Dirk Kehr, utvecklingsstrateg pĂ„ Uppsala Stadsmission.
De hade en vÀntelista redan innan inflationen tog fart och har ett konstant tryck.
â Behovet Ă€r mycket större Ă€n vad vi har möjlighet att möta i dagslĂ€get. FörutsĂ€ttningarna för att vi eventuellt ska kunna utöka verksamheten Ă€r att vi har mat och stöd för att bedriva vĂ„r sociala verksamhet. Den professionella bemanningen behöver finansieras genom bidrag frĂ„n kommunen. Som det ser ut idag sĂ„ gör vi det vi kan med de medel vi har, sĂ€ger han.