Hussyrsan har en neutral, nötaktig smak och Anna Jansson tror att den kommer att finnas som livsmedel till människor i Sverige i en nära framtid.
Det började med en avhandling i Kambodja. Där undersökte Anna Jansson och en av hennes doktorander om man kan föda upp syrsor på lokala foderresurser och sedan använda dem som livsmedel till människor. Det kunde man. Senare undersökte hon hur möjligheterna ser ut i Sverige.
– Vi har ett projekt på gång för se om det går att föda upp hussyrsan på smarta fodermedel. Vi ska se om de kan leva på blommande växter. Tanken är att när fodret växer på åkern ska det bidra till biologisk mångfald, säger Anna Jansson.
Det är ett av hennes och kollegan Åsa Berggrens fokusområden. Ett annat är att avla fram en syrsa som är så lönsam som möjligt, likt hur man gjort med andra djur som föds upp till livsmedel.
– Vi ville se om man kunde få fram en syrsa som inte bär på ett vanligt smittsamt virus. Det är inte farligt för människor, men hög dödlighet för syrsor, berättar Anna Jansson.
Att få in ett sådant virus i besättningen är därför besvärligt för uppfödare. Dör syrsorna kan de inte bli livsmedel och då förlorar man vinsten.
– Vi märkte sen att vi har en population som är fri från detta virus. Då insåg vi direkt att det finns ett kommersiellt värde i detta.
Då skapade de sitt företag SciIns.
– Så vi säljer avelsdjur, där vi lovar att syrsorna inte bär på detta virus och är avlade för att fungera bra för livsmedelsproduktion.
Egenskaper som gör syrsorna anpassade till livsmedel är bra tillväxt, att de utvecklas normalt att de inte dö av något annat och att de ska hålla sig friska.
– Vi avlar på stora och livskraftiga individer, berättar hon.
Det finns flera företag runt om i världen som föder upp insekter till livsmedel åt människor. Men Anna Jansson tror att Scilns är de enda som sysslar med just avel.
– Det går inte att hitta någon som gör det vi gör. Åtminstone inget som blivit publicerat. Så vi är tämligen unika i världen med denna inriktning.
Planen är inte att driva uppfödning och sälja syrsorna till de som gör livsmedel av dem. Utan att de ska sälja syrsorna till bönder, som i sin tur bedriver uppfödning och säljer dem vidare.
– Än så länge säljer vi bara inom Sverige till mindre uppfödare. De säljer sedan till zoodjursindustrin som har reptiler eller grodor. Men det finns en del som funderar på om man ska utveckla verksamhet för att producera till human konsumtion.
Men ska man göra det måste man följa alla lagar och regler gällande livsmedel. Dock är det nu fullt möjligt i Sverige sedan oktober 2020.
– Teoretiskt är det möjligt redan idag. Det är inte som att alla kommer gå över till det, men det kommer bli en möjlighet.
Anna Jansson driver en avelsfarm för syrsor. Syrsorna håller gärna hus i speciella rör.
Syrsor smakar inte särskilt mycket och skiljer sig inte mycket från art till art, i alla fall om man jämför hussyrsan och fältsyrsan.
– Jag kan inte säga att jag skulle känna någon skillnad. Båda två har en neutral, nötaktig smak. Det handlar mer om vad kocken gör med det, säger hon och fortsätter:
– I Kambodja finns dock en variation om man ska tala om en "delikatesskala". Det finns vissa arter som traktas mer som delikatess än andra som är mer basföda.
Anna Jansson tror som sagt att det i Sverige snarare kommer handla om till exempel syrspinnar bredvid fiskpinnarna i frysdiken.
– Det sätt som det kommer konsumeras i Europa är som ett mjöl eller färs, då äter man allt på syrsan. Jag tror det kan finnas inom ett år, säger hon.