Händelsen har utretts med anledning av broöppningen i mars 2013 som kostade två unga män livet. Det var i samband med förundersökningen kring polisens agerande i det fallet som den tidigare broöppningen uppdagades.
Åklagare Håkan Roswall vid Riksenheten för polismål säger att han inte kan se att det vakthavande befälet gjorde sig skyldig till tjänstefel i samband med broöppningen 2010. Den gången stoppades en man som bland annat kört förbi en förskola i 80 kilometer i timmen och tidigare var dömd för olaga hot.
- Omständigheterna skiljer sig avsevärt från händelserna i mars. Man vet vem som kör bilen 2010. Det handlar om en person som är psykiskt sjuk och som det finns beslut om att tvångsinta på psykiatriklinik. Han bedöms dessutom som farlig och försöker skada poliser, säger Håkan Roswall.
Han menar att det finns tillfällen när det är försvarligt att använda broar som fasta hinder, till exempel vid jakt på förrymda mördare eller terrorister.
- Hjulstabron är försedd med varningssignaler 600 meter innan som man tydligt kan se när bron är öppen. Man ska inte hänga upp sig på formalia beträffande signalerna, säger Håkan Roswall.
Men det gäller väl även för broöppningen i mars? De båda männen kunde se att bron var öppen?
- Men där är skillnaden påtaglig, och då pratar vi inte om varningssignalerna. Det handlar om huruvida det är försvarligt att använda bron som ett fast hinder. Vakthavande vet inte vilka som färdas i bilen vid den senare händelsen, och de misstänks för ett bagatellartat brott. Bara om det är synnerligen angeläget att få stopp på personer bör broöppningar användas.
Förundersökningen kring dödskraschen pågår fortfarande. Håkan Roswall säger att han kommit i kontakt med nya personer som kan hjälpa honom utreda huruvida Hjulstabron öppnats ytterligare gånger. Tidigast i augusti väntas förundersökningen bli klar.