”Vill vi stödja Putins Ryssland?” De flesta svarar nog nej på Tomas Lagerwalls fråga (EP 16 januari) – och omställningen bort från rysk olja, bensin och diesel kan börja direkt!
Den som tankar fossil bensin och diesel, tankar i allt högre grad ryskt – nästan 50 procent av all bensin och diesel görs av rysk olja. Fores nyligen publicerade studie om energisäkerhet i transportsektorn visar att vi får att minska vår sårbarhet har all anledning att som land vilja minska det beroende av en ur demokratisk synpunkt minst sagt tveksam granne i öster. Som enskild bilist är det inte heller kul att veta att varannan mil stöttar Putin. Dessutom vore det för klimatt mycket värdefullt att lämna de fossila drivmedlen bakom sig.
Lagerwall har rätt i att beroendet av fossila, importerade går att minska; det har vi redan gjort i bostadssektorn där knappast någon har oljepannan kvar. Nästa bil bör vara fossiloberoende, ännu roligare om den dessutom drivs av avfall som med biogas, eller av förnybar el och därmed inte ens ger några avgaser!
Men de flesta av oss skaffar inte ny bil alldeles i närtid, och kan ändå minska sitt beroende av Putin.
Tanka med omtanke. Flera drivmedelsbolag (CircleK, Preem och St1) har upp till 50 procent förnybar diesel från bland annat skogsrester i sin diesel – och den kan tankas direkt i alla dieselbilar. Citroën och Peugeot godkänner redan idag 100 procent förnybar HVO-diesel i alla sina nyare dieselbilar, fler bilmärken lär ta efter och på tunga sidan är ren HVO redan godkänd i nästan alla bussar och lastbilar. Den första biobensinen kommer nu också.
Kör effektivt. Alla kan minska sin förbrukning med uppemot 15 procent genom ecodriving eller sparsam körning – med lika stor minskning av bränslenotan, klimatpåverkan och Putin-beroendet!
Låt bilen stå. Varje gång bilen inte används, minskar förstås beroendet av importerade fossila bränslen – och kollektivtrafiken är redan till 75 procent fri från fossila drivmedel. Det går förstås inte alltid att avstå från bilen, men Putins agerande är ett skäl till att försöka!
Men vi ska inte, likt Lagerwall, lägga allt ansvar på individen. Kommuner, med stora fordonsflottor, bör se till att bilarna är fossilfria och att drivmedlen – likt bananer, skolmat och gatusten – uppfyller rimliga sociala och miljömässiga krav. Regeringen bör skyndsamt ta fram en märkning av drivmedel så att vi vid pumpen kan veta varifrån det vi tankar kommer och vilken klimatpåverkan det har. EU bör se till att Sverige och andra medlemsstater bättre än idag kan gynna morgondagens förnybara i kampen mot gårdagens fossila. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något – och omställningen börjar nu!