Föräldrar ofta nöjda med stöd till elever

I måndags kom den senaste rapporten från kvalitetsnätverket Nesst. Förkortningen står för Nacka, Enköping, Sollentuna, Strängnäs och Tierp. Syftet med samarbetet är att ge underlag för att förbättra kvaliteten i kommunernas service.
Den här gången skickades bland annat en enkät ut till föräldrar som har barn i skolår 7—9 som fick särskilt stöd under 2003.
— Vi ville undersöka om föräldrarna var nöjda med det stöd som deras barn får. Och det visade sig att enkäten ger en mycket ljus bild. De allra flesta är nöjda, men så finns även en ganska stor grupp missnöjda föräldrar, säger Annika Ryman, Enköpings kommun.

Tidigt stadium
Mest missnöjda är dessa föräldrar med sina möjligheter att få tillräckligt med stöd åt sina barn. Möjligheterna att påverka stödet är också något som flera tycker är för dåligt.
— Det måste vi nu ta tag i och se om vi kan få närmare reda på vad orsakerna till missnöjet består i, säger Annika Ryman.
Hon tror att det skulle löna sig att sätta in mer resurser på ett tidigt stadium.
— Vi tror också på ett fördjupat samarbete med kommunens socialförvaltning i de fall då familjerna har kontakt med båda dem och oss, säger Annika Ryman.

Olika system
Däremot visar enkäten att de fem kommunerna i dag arbetar olika vad det gäller organisationen av stödet till barnen.
I Tierp finns ett centralt resursteam med bland annat specialpedagoger, psykologer och kuratorer. Motsatsen är Sollentuna som tillämpar ett så kallat köp och säljsystem där alla resurser är fördelade på skolorna att själva förfoga över.
— Enköping är den enda kommunen där vi har både och. Varje skolområde med förskolor har sin psykolog med flera. Samtidigt har vi ett centralt resursteam som ger stöd i vissa fall, säger Annika Ryman.
Hur systemet fungerar jämfört med de övriga kommunernas organisation är för tidigt att säga eftersom det bara har funnits i ett år.
— Syftet är att genom att stödpersonal är knutna till sina skolor så ska de kunna arbeta mer långsiktigt och följa barnen från förskolan till nian, säger Annika Ryman.

Särskilda grupper
En annan skillnad mellan kommunerna är att man i Tierp använder mest elevassistenter som stödpersoner, medan cirka hälften i övriga skolor får stöd av specialpedagog eller speciallärare. Näst vanligast är att eleven placeras i en särskild grupp. Men i Enköping avskaffades de särskilda grupperna, de så kallade skoldaghemmen, för tre år sedan.