Smittförklaringen hävdes i början av april, i början av maj konstaterades att amerikansk yngelröta fanns i bisamhällen i Torstuna och i Hjälsta. Därefter har den hittats i Nysätra, Giresta, Boglösa och Balingsta församlingar.
Kontrollerna av bisamhällen inom tre kilometers radie från de bigårdar där sjukdomen konstaterats pågår för fullt. Lars Karlsson är en av tolv bitillsynsmän i Uppsala län, och han har varit ute till ett tjugotal bigårdar i Litslena och Lagunda de senaste veckorna.
– Att vara bitillsynsman vid sådana här tillfällen innebär att man inte har några fritidsproblem, det är en bisyssla i dubbel bemärkelse, säger Lars Karlsson.
UNT träffar honom och kollegan Anders Håkansson i full färd med att lyfta ramar ur de 14 kupor som står uppställda vid en gård i Litslena. De är klädda i heltäckande overaller och har ordentliga handskar och näthattar.
– Men de här bina är väldigt snälla, säger Lars Karlsson och tar upp en ram med ena handen bar.
Bina kryper runt över cellerna som delvis är täckta med ljusa lock.
– De ljusa locken visar att det inte finns någon röta här. Om man petar hål på locket i en smittad cell är det en brun kletig massa där, resterna av en död larv. Massan följer med som en tråd när man drar upp stickan, förklarar han.
De bisamhällen som drabbas av amerikansk yngelröta förstörs och kuporna bränns. Smittämnena kan annars sitta kvar och förstöra kommande samhällen.
Preben Kristiansen, bihälsokonsulent vid Sveriges Biodlares Riksförbund (SBF), anser att hävandet av smittförklaringen i Uppsala län tidigare i år var olyckligt:
– Man måste skilja på kliniska symtom och smittämnen. De kliniska symtomen är vad man ser när ett samhälle drabbats. Men smittämnena kan finnas kvar i gamla vaxbyggen och skrymslen i kupor och redskap i årtionden.
Han är också kritisk till att Jordbruksverket fortfarande använder sig av församlingsbegreppet när man smittförklarar områden. Smittförklaring innebär att man inte får flytta ett bisamhälle utanför församlingsgränsen.
– Men när församlingar slås ihop till stora geografiska områden så kan samhällen också flyttas långa sträckor och på så sätt sprida smitta.
Om en bigård drabbas av amerikansk yngelröta innebär det att de samhällen där rötan upptäckts destrueras. Har den spridits till flera samhällen inom bigården kan det leda till kännbara ekonomiska förluster för biodlaren. Enligt den föreskrift från 1974 som ännu gäller, ersätts varje samhälle med 100 kronor från staten. Men minst fyra samhällen måste ha drabbats, och självrisken är 300 kronor.
– Det är klart att det är en väldigt låg ersättning, 100 kronor minus portot för fyra förstörda samhällen. En kupa med två lådor och bin till kostar mellan 2 000 och 3 000 kronor, säger Lars Karlsson.
De flesta biodlare med större bigårdar har särskilda försäkringar som också kan täcka delar av förlusterna. Och medan Lars Karlsson, Anders Håkansson och deras kolleger fortsätter att inspektera bisamhällen i Enköpings och Uppsala kommuner, är hela Uppsala län ännu smittfriförklarat. Jordbruksverkets beslut 12 april att häva smittförklaringen gällde fortfarande när detta skrevs.