Kraftig ökning av vildsvinsolyckorna

Skador på skördar och marker, trafikolyckor och skadade hundar. Vildsvinen som under ett par hundra år inte förekom alls i Sverige men som nu räknas i hundratusental, orsakar allt större kostnader, och allt fler olyckor.

Tobias Andersson och Daniell Pettersson visar sin vildsvinsfälla.

Tobias Andersson och Daniell Pettersson visar sin vildsvinsfälla.

Foto: Hans E Ericson

Enköping2012-11-26 12:53

Vildsvinsskador kostade sörmländska lantbrukare 17,3 miljoner kronor 2009 enligt en rapport som Jordbruksverket publicerat. Men kostnadsberäkningar är svåra att göra och summan kan ha varit flera miljoner större.

Enligt LRF finns studier som visar kostnader på mellan 300 och 1000 kronor per hektar och år. Om den högre siffran vore korrekt och gällde all jordbruksmark i Sverige skulle den totala kostnaden för jordbruket under ett år ligga på två miljarder kronor. Men vildsvin finns ännu inte norr om Dalarna, och skadorna i form av sönderbökade fält och uppätna grödor är ofta lokala.

I försäkringsbolaget Agrias statstik över hundärenden ökade antalet hundar skadade av vildsvin från 33 år 2011 till 73 hittills i år. Till det kommer också ett stadigt ökande antal trafikolyckor med vildsvin inblandade. 2003 rapporterades 755 vildsvinsolyckor till polisen, hittills i år är antalet rapporterade olyckor 3 455 enligt Nationella Viltolycksrådets statistik.

I Uppsala län har antalet vildsvinsolyckor ökat från 23 år 2003 till 123 hittills i år. De första varningsskyltarna för vildsvin sattes upp vid skånska vägar 2007. Nu finns varningsskyltar också i Uppland, bland annat i nordöst där vildsvin blivit en plåga för bönder och boende vilket UNT berättade om i söndagens reportage.

Vildsvinen fördes in i Sverige som ett eftertraktat jaktbyte. När de nu spridit sig över landet har vildsvinsjakten förlorat sitt exotiska skimmer, och priserna på vildsvinskött har sjunkit. Men för de som drabbas av vildsvinen framstår hårdare jakttryck som enda möjligheten att verkligen hålla tillbaka vildsvinsstammen. En annan möjlighet är vildsvinsfällor. Två sådana fällor finns sedan i juli i Håbo kommun. Det är LRF Mälardalen som i ett projekt överlåtit åt lokalavdelningen i Håbo att testa fällorna.

Daniel Pettersson är ordförande i lokalavdelningen och ser fällorna som en möjlighet att åtminstone begränsa ökningen av vildsvin. Han arrenderar 440 hektar mark av Skokloster gods och odlar spannmål. Grannbonden Tobias Andersson arrenderar 110 hektar av Svenska kyrkan och odlar spannmål och vall, på gården finns också köttdjur. De har haft en vildsvinsfälla stående i ett skogsbryn invid en vallåker sedan i juli i år, men hittills har inget vildsvin brytt sig om ärterna de lagt in som lockbete.
– Vi har varit ganska förskonade från vildsvin i vår del av kommunen. E18 fungerar som en barriär, söder om motorvägen är problemen betydligt större. Den andra fällan står utanför Bålsta, nära Brunnsta, och i den har två vildsvin fångats sedan den sattes ut i juli, säger Daniel Pettersson.

Vildsvin är allätare, men en stor del av deras föda består av rötter och växtdelar som de bökar upp ur jorden. Vall och vete är särskilt utsatta för vildsvin. Det har Tobias Andersson också fått märka av:
– Hittills är det i åkerkanter som de gått och bökat, så skadorna har varit begränsade. Men stora angrepp skulle ge stora konsekvenser, i synnerhet för vallskördarna. Jord i ensilaget försämrar kvalitet och hållbarhet, och kan till och med göra det oanvändbart, säger Tobias Andersson.

Fakta

Sinkabirum heter den enda vildsvinsfälla som hittills godkänts av Naturvårdsverket. Sedan 2009 har tester av fällor av åtta andra fabrikat pågått, bland annat en multifälla som kan fånga in flera djur samtidigt. Enligt Mette Svejgaard, sektionschef på Naturvårdsverket, kommer beslut om eventuellt godkännande av några av de testade fällorna att fattas före årsskiftet.

Att det tagit så lång tid att göra testerna beror enligt Mette Svejgaard på att det varit svårt att locka in vildsvin i dem.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om