Kritik mot vindkraftverk nära fågelsjö
Enköpings kommun får kritik för att man tillåter ett vindkraftverk intill Hjälstavikens naturreservat.
Naturcentrum och kulturcentrum för Mälardalen planeras vid Hjälstaviken och Ekolsund.
Foto: Maria Lindblom
Hjälstasjön är en av Sveriges mest kända fågelsjöar och har de tre skyddsbeteckningarna Ramsar, Natura 2000-område och naturreservat. Ramsar är en internationell konvention för skydd av värdefulla våtmarker.
- Det är helt klart att frågan inte belystes från alla håll innan beslutet om bygglov för vindkraftverket fattades. Jag tycker att det är olyckligt att inte ens Enköpings egen kommunekolog tillfrågades, säger Martin Tjernberg, konsulent på Artdatabanken i Uppsala och fågelskådare på fritiden.
Vindkraftverket byggs nu på Östersta kulle på kanten av en slätt. Det står tre kilometer väst om Hjälstaviken och är 43 meter högt. När det handlar om enstaka vindkraftverk av mindre modeller krävs ingen miljökonsekvensbeskrivning av kommunerna.
- Men eftersom det står på en kulle som är 20 meter hög så når det en höjd på cirka 60 meter. Här nära ett område som ska vara skyddat för att fåglar ska kunna häcka och rasta så finns det nu risk att de kommer att flyga in i ett vindkraftverk, säger Martin Tjernberg.
Främst är det gäss, kungsörnar, de 4 000 tranorna och fladdermöss som ligger i farozonen. På dagarna flyger flera av dem ut just den här vägen för att äta och i skymningen kommer de tillbaka samma väg för att rasta i och kring sjön.
- Jag är speciellt oroad för rovfåglarna eftersom de kretsar ganska långsamt i luften och lätt kan träffas av rotorbladen. Det finns en lokal i Norge där 30 havsörnar dog. Det låter inte så mycket, men med tanke på deras långsamma reproduktion så är det oroande, säger Martin Tjernberg.
Han får delvis medhåll av professor Ingemar Ahlén som har forskat om hur fåglar påverkas av vindkraftverk.
- Jag kan inte uttala mig om just det här vindkraftverket, men klart är att vissa arter drabbas hårt av vindkraftverk och de lär sig inte med tiden att undvika platsen, säger Ingemar Ahlén.
Ett exempel är röd glada, en globalt rödlistad rovfågel som under senare tid har blivit vanligare i Sverige. Men i vindkraftstäta länder håller fågeln på att dö ut. Rovfåglarna dras mot vindkraftverk på grund av så kallade hangvindar som bildas i luften ovanför rotorvingarna. En annan orsak till att de flyger mot vindkraftverken är att de har lärt sig att där kan finnas föda i form av kadaver av andra fåglar och fladdermöss.
Enköpings miljö- och hälsoskyddschef Gunnar Axinge svarar att när bygglovet beviljades hösten 2009 så fanns ingen debatt om att vindkraftverk kan vara farliga för fåglar. Dessutom anser han att kullen är betydligt lägre än 20 meter.
- Däremot tar vi numera hänsyn till hur fåglarna rör sig vid nya bygglovsprövningar av vindkraftverk. Just nu har vi en sådan prövning i Koby söder om Siggesta, säger Gunnar Axinge.
Så jobbar vi med nyheter