Klockan Àr sex pÄ eftermiddagen nÀr Jessica Eriksson dyker upp pÄ baksidan av ICA Maxi i Enköping. Sedan ett par mÄnader tillbaka Äker hon hit regelbundet. Anledningen stavas Matakuten, ett initiativ för att minska matsvinn och pÄ sÄ vis hjÀlpa bÄde miljön och medmÀnniskor.
â Jag lĂ€rde kĂ€nna en tjej som dumpstrade*. Jag tyckte det lĂ€t snuskigt, men började tĂ€nka pĂ„ att jag Ă€ndĂ„ varit hemma hos henne, Ă€tit hennes mat och den var ju inte Ă€ckligt. SĂ„ jag följde med en gĂ„ng och dĂ„ sĂ„g jag rena frĂ€scha förpackningar, inte alls Ă€ckliga, som var slĂ€ngda, sĂ€ger Jessica till EP.
DĂ€r och dĂ„ fick Jessica en ögonöppnare, nĂ€r hon insĂ„g hur mycket mat som kastas â och hon bestĂ€mde sig för att agera. SĂ„ pĂ„ baksidan av Maxi lastas numera lĂ„dvis av matvaror in i hennes bil varje vecka, produkter som annars hade slĂ€ngts bort. Maten Ă„ker sedan raka spĂ„ret till Lokalen KĂ€rrhöksgrĂ€nd pĂ„ Lillsidan och delas ut till de mĂ€nniskor som kanske behöver den mest, personer som av olika anledningar har det svĂ„rt ekonomiskt. David Bergström Ă€r en av dem.
â Jag brukar hĂ€mta mat hĂ€r, eftersom att jag lever pĂ„ socialbidrag och det Ă€r sĂ„ lite pengar. Det hjĂ€lper ju, det har jag mĂ€rkt sedan jag började. Innan fick man lĂ„na pengar av folk, nu har jag mat hela mĂ„naden ut, sĂ€ger David.
Ăven för Pia Rosqvist-Eriksson har Matakuten varit stor hjĂ€lp i tillvaron. Hon berĂ€ttar att kronofogden börjat dra pĂ„ hennes sjukpension, en inkomstkĂ€lla redan belastad med bland annat hyra. Och i en redan pressad situation kom Matakuten som ett brev pĂ„ posten.
â Det hĂ€r blev min rĂ€ddning, sĂ€ger Pia.
Ann-Sofie Millberg driver verksamheten i Lokalen, som kan beskrivas som en fritidsgÄrd för alla Äldrar. DÀr trÀffas mÀnniskor och kan umgÄs och fÄ stöd. Nu jobbar de tillsammans med Matakuten och har dÀrmed möjlighet att ge bort mat till folk som kanske annars hade gÄtt hungriga. NÀr Ann-Sofie försöker beskriva glÀdjen över samarbetet sÄ hittar hon inte orden, men sÀger samtidigt att hon inte tror gemene man förstÄr att mÀnniskor pÄ riktigt Àr fattiga.
â NĂ€r en vanlig Svensson sĂ€ger att de inte har rĂ„d, dĂ„ har man inte rĂ„d att göra hĂ€ftiga saker. Men nĂ€r mina vĂ€nner hĂ€r sĂ€ger att de inte har rĂ„d, dĂ„ har de inte tjugo kronor. Det Ă€r en viss skillnad, sĂ€ger Ann-Sofie. Hon fĂ„r medhĂ„ll frĂ„n bĂ„de David och Pia, och fortsĂ€tter:
â SĂ„dan kontrast pĂ„ mĂ€nniskors syn om vad det innebĂ€r att vara utan pengar. För nĂ„gon Ă€r det att inte kunna Ă„ka utomlands, för en annan att inte kunna köpa mjölk.
Men tack vare samarbetet som uppstÄtt mellan Matakuten, Ica Maxi och Lokalen fÄr iallafall nÄgra av de utsatta en hjÀlp pÄ traven. Och enligt Jessica var det inte svÄrt att fÄ med sig Ica pÄ projektet.
â De var villiga frĂ„n dag ett, sĂ€ger hon.
Jessica berĂ€ttar ocksĂ„ att Ica genom sitt intranĂ€t uppmanar andra butiker att stĂ€lla upp pĂ„ sĂ„dana hĂ€r initiativ,âoch efter sommaren kommer Ă„tminstone en till butik gĂ„ med i Matakuten i Enköping.
â Jag Ă€r uppvuxen med filosofin att man hjĂ€lper varandra och dĂ„ kĂ€ndes det logiskt att göra sĂ„hĂ€r, sĂ€ger Jessica.
simon.engstrand@eposten.se