Palme lockade Palmer till Sverige
När Brian Palmer som 19-åring hörde Olof Palme tala vid Harvards Universitet blev den unge amerikanske studenten så inspirerad och nyfiken att han ville veta mycket mer om Sverige. Det var 1984. Nästan 20 år senare kom Brian Palmer till Sverige för att bosätta sig.
Foto: Roland Nordquist
Nu är han verksam vid teologiska institutionen vid Uppsala universitet där han bland annat ger kurser i civilkurage.
- Behovet är stort. Synen på civilkurage är också delvis en annan här i Sverige än i USA. Här föredrar man de kollektiva lösningarna medan USA föredrar att hylla enskilda hjältar. Men till kurserna brukar vi bjuda in gäster som själv visat prov på mod och civilkurage. Sedan får studenterna intervjua dem.
- Ett exempel hämtar jag gärna från USA och terrorattacken den 11 september 2001. Passagerarna i det fjärde flygplanet tog då ett gemensamt beslut att förmå kaparna att krascha i marken och därmed inte göra lika stor skada som de tre som flög in i byggnader.
Brian Palmer blev alltså fascinerad av Olof Palme och den politik som då bedrevs i Sverige.
- I sitt tal bekräftade Palme som svar på en fråga att man i Sverige fick vänta ca tre veckor på en höftledsoperation. Då replikerade en av studenterna att i USA kunde man få en dagen efter. "Jo, svarade Palme. Om man har tillräckligt mycket pengar. Men en tredjedel av befolkningen får aldrig ens möjligheten till operation".
- Jag började då forska mer om Sverige och tillbringade en tid på fredsforskningsinstitutet i Stockholm. Sedan skrev jag en avhandling om Sverige. Och så småningom bestämde jag mej alltså för att flytta hit.
- Även om mycket förändrats så älskar jag Sverige och när jag besökt mina föräldrar, som bor i Brooklyn, New York, så längtar jag hit och är lycklig över att bo här. Sverige är en så levande demokrati.
Palmer har också medverkat i Svenska kyrkans stora studie i Enköping som genom enkäter och intervjuer kartlägger invånarnas syn på tro, andlighet och kyrka.
- I dagens stressade samhälle verkar det som om människor har lättare att uppleva andlighet ute i naturen, när de får vara ensamma och ostörda, än i kyrkan, konstaterade han. Alla verkar ha brist på tid och därmed inte få tillfälle att komma till ro, inte ens i kyrkan. Vi rusar genom livet i hög hastighet. Det känns som om livet redan är överprogrammerat.
Så jobbar vi med nyheter