UNT rapporterade i går om att Mälarens vattennivå snart ska ändras för att skydda två miljoner personers dricksvatten.
Bakom utredningen och beslutet kring hur Stockholms läns dricksvatten, inklusive Knivsta- och Håbobornas dricksvatten ska skyddas, står Stockholms länsstyrelse tillsammans med kommunerna i grannlänet.
Men i Uppsala län finns ingen utredning om hur våra grundvattentäkter och grusåsar ska skyddas mot framtida exploatering och klimatförändringar. En del skyller på att den förra och nuvarande landshövdingen mest har sett och ser till hur mycket som ska byggas framöver, samtidigt som de glömmer att exempelvis vatten och grus är ändliga resurser.
Men Peter Egardt svarar att han under många möten har påpekat att länsstyrelsen behöver mer pengar.
– Det framtida dricksvattnet är verkligen en fråga som vi har anledning att fundera kring. Jag har tagit upp frågan flera gånger i olika sammanhang, säger Peter Egardt.
Är du beredd att anslå pengar till en person som kan utreda hur dricksvattnet i Uppsala län ska kunna skyddas för framtiden?
– Ja, om vi hade de pengarna. Grundproblemet är att vi har så många olika uppdrag, men inte får pengar från regeringen så att det räcker att utföra uppdragen. Vi har inte folk så att vi kan leva upp till alla direktiven, säger Peter Egardt.
Den lösning han ser på problemet i dagsläget är att länsstyrelsen, regionförbundet och kommunerna går ihop och bekostar exempelvis en dricksvattenutredning gemensamt.
När det gäller gruset så går det åt mycket naturgrus vid byggen av vägar och annat. När gruset är slut kan man krossa mer av berg, men om grusuttagen förstör våra grundvattentäkter i Uppsalaåsen och Enköpingsåsen så finns ingen återvändo.
– Det är just de här frågorna som vi brukar tala om. Jag tycker att regeringen borde ha mer förståelse för att Uppsala- och Stockholmsregionen är så hårt utsatta för exploatering att länsstyrelserna här borde få extra resurser, säger Peter Egardt.
Han menar att grundproblemet är att det är flera olika departement som delar ut anslagen till länsstyrelserna.
– Vi får våra pengar från en mängd olika håll och då är det svårt att få någon att ta ansvar för den totala resursfördelningen. Jag hade önskat att jag kunde prioritera mer själv i det här jobbet, men 99 procent av våra anslag går i dag till reglerade verksamheter, säger Peter Egardt.